En ensam svan

Från: Grisen i säcken.

Text och musik: Claes Eriksson.


Knut Agnred:
En ensam svan på stranden satt
med huvet högt mot Kattegatt.
En fisk han tog uti sin näbb.
Det var så lätt för det var ebb.
Men fisken grät och sa som så:
Oh vackra svan, låt mej få gå.
Dessutom blir jag mera god
när vinden vänt och det blir flod.

Alla:
Och svanen tog en lång funderare
han tänkte på vad fisken sa.
Men någon stor analyserare
det kanske inte svanen va,
så därför släppte han tillbaka den
och ställde sig i position.
Han hoppades på att få smaka de
i godare version.

Peter Rangmar:
En ensam svan på stranden stod.
Han stod och väntade på flod.
Han hade hört att fisken då
var godare att smaka på.
Per Fritzell:
Och floden kom och fisken mä,
men den var snabb som fiskar ä´.
Den skrek: "Haha!" till svanens näbb,
"Nu är det flod och inte ebb".

Alla:
Och svanen gick iväg och betade
vid kanten där han var mer van.
Men aldrig mera fisk han letade
för det var inget för en svan.
Och även om en strand mousserade
av fiskar när det blivit ebb
så blir dom alla nochalerade
av svanen och hans näbb.

En ensam svan jag en gång var,
och du var fisk så söt och rar.
Jag tog dig upp uti min näbb.
Det var så lätt för det var ebb.
Men du var ung och du var yr,
och ville ut på äventyr.
Du sa så glatt: Ha tålamod!
Och du försvann, sen blev det flod.

Och där stod jag med lång, lång näbb,
för det blev aldrig mera ebb.
Ja, där stod jag med lång, lång näbb,
för det blev aldrig, aldrig, aldrig mera ebb

[Roy och Roger kommer in]


Tillbaka till huvudsidan