Postpaket

Från Hagmans konditori

Anders Eriksson: Jan Rippe
Knut Agnred: Anders Eriksson
Per Fritzell: Knut Agnred
Jan Rippe: Per Fritzell
Fru Hagman: Pernilla Emme


Fru Hagman:
Varsågod, en kopp kaffe och fyra drömmar. Det kan du behöva. Jag bjuder på det.

Jan Rippe:
Jag är så ensam.

Fru Hagman:
Det är du väl inte.

Jan Rippe:
Nej, det är jag kanske inte. Men jag har ju nästan inga kompisar.

Fru Hagman:
Det har du väl.

Jan Rippe:
Ja, det har jag ju faktiskt. Men jag har ju nästan aldrig något roligt.

Fru Hagman:
Det har du väl.

Jan Rippe:
Ja, det har jag ju faktiskt. Men jag är ju så ofta ledsen.

Fru Hagman:
Det är du väl inte.

Jan Rippe:
Nej, det är jag ju inte. Men jag är så dum ibland.

Fru Hagman:
Ja det är du faktiskt.

Jan Rippe:
Nej det är jag väl inte.

Per Fritzell:
Hej! Är det här du är?

Anders Eriksson:
Du har fått post.

Knut Agnred:
Vi var hemma och frågade efter dig och då skickade din mamma med oss det här.

Per Fritzell:
Hon har varit på Posten och hämtat det.

Knut Agnred:
Vad är det för något?

Jan Rippe:
Jag vet inte.

Per Fritzell:
Ska du inte öppna det?

Jan Rippe:
Nej!

Per Fritzell:
Det är ju alldeles mjukt.

Knut Agnred:
Vilket gulligt papper.

Per Fritzell:
Med små hjärtan på.

Anders Eriksson:
Det måste va från en tjej.

Knut Agnred:
Ja det syns på handstilen.

Per Fritzell:
Så doftar det parfym.

Knut Agnred:
Så är det krussiduller på snöret.

Anders Eriksson:
Det måste va från en tjej.

Per Fritzell:
Ska du inte öppna det?

Knut Agnred:
Är du inte nyfiken?

Per Fritzell:
Vill du inte veta vad det är?

Anders Eriksson:
Det måste va från en tjej.

Knut Agnred:
Vem är det ifrån?

Per Fritzell:
Vet du vem det är ifrån?

Knut Agnred:
Du vet vem det är ifrån.

Anders Eriksson:
Det måste vara från en tjej.

Jan Rippe:
Sluta! Jag vill inte öppna det. Jag vet vad det är. Det är från en tjej. Det är hennes kudde som hon har när hon sover. Och det är jätte barnsligt att skicka den på posten till mig. Jag vet det fast det var jag som bad henne göra det. Men jag trodde ju aldrig i helvete att hon skulle göra det. Det är ju bara något man säger. Eller hur? I stundens hetta. Eller så säger man inte det. Men jag gjorde det i alla fall. Jag sa det i stundens hetta. Och så skickade hon kudden tydligen. Ja det är inget mer med det. Eller hur? Eller hur?

Knut Agnred:
Nej nej inte alls. Det har jag sagt många gånger. I stundens hetta. Men enda gången jag hämtat en kudde på Posten var när morsan skickat efter en från Ellos.

Anders Eriksson:
Vem är den ifrån?

Jan Rippe:
Ja det säger jag inte. Men det är inte Ros-Marie i alla fall.

Anders Eriksson:
Är det Ros-Marie?

Jan Rippe:
Ja.

Per Fritzell:
Jag har också en ny tjej. Eller jag vet inte om det är en tjej förresten. Könstestet är inte klart än. Men det är något att drömma om på nätterna i alla fall. Och så har hon något som inte Ros-Marie har.

Jan Rippe:
Vad då?

Per Fritzell:
Ställbart munstycke.


Tillbaka till huvudsidan