Kulturkuben

Från: En himla många program, TV-versionen.

Gert Landå: Peter Rangmar
Rickard: Jan Rippe
Gunilla: Kerstin Granlund
Harry: Claes Eriksson
Suliman Saga: Knut Agnred
Görel Salander: Per Fritzell
Jan Salander: Anders Eriksson


Alla: Mmmm... våren är här... mmm...våren är här...
När sipporna slår ut på marken
och jag får bada i norra Kvarken...
Mmm...då är våren här... mmm...

Gert: Hej. Gert Landå här och mycket mycket mjukt välkomna till Kulturkuben. I dag har jag samlat en massa fina, varma människor för att tala lite om våren. Ja, vad den betyder för oss, vilka drömmar den för med sig, vad den kan ha för biverkningar osv. Ja, vad säger du spontant Rickard, du som ändå är expert?

Rickard: Jaha, vet du när du ringde mig och bad mig vara med i det här programmet, så tvekade jag väldigt länge. Jag tänkte: vad ska jag säga - och nu är jag här.

Gert: Underbart, Rickard, härligt. Du hade en dikt, Gunilla?

Gunilla: Ja just det, den...

Gert: Vi kanske ska säga det först att Gunilla är förtidspedagog och har våren som sin hobby.

Gunilla: Ja just det, och det här dikten den tycker jag innefattar hela vårens problematik.

Gert: Läs den Gunilla.

Gunilla: Ja, det heter "Fortplanteringen".

Med spade, hacka, kratta, lök
springer fadern ur sitt kök.
Ut i trägårn springer han,
lägger löken där han kan.
Gräver upp en prydlig grop
stor liksom ett plommonstop.
Lägger däri löken sin,
gräver över och går in.

Rickard: Fantastiskt.

Gert: Underbar.

Harry: Så på kornet!

Rickard: Jag måste få skjuta in en sak här.

Gert: Ja, Rickard?

Rickard: Den här dikten, den påminner om vad Tommy Nero en gång sa. Han sa så här om våren: "Våren, jag förstår den inte". Dettycker jag är så fint.

Gert: Ja verkligen Rickard, men nu är det ju inte bara du som ska prata, Rickard. Vi får inte glömma bort Harry. Du kör ju lastmoped och funderar väldigt mycket när du arbetar, har jag förstått. Vad betyder våren för dig?

Harry: För mig är våren kärlekens tid, jag blir så oerhört erotisk.Jag vill älska med alla - kvinnor, män, djur, hunder, katter, ja till och med träd!

Gert: Vilken underbar känslomänniska du är Harry. Tack för att du finns. Ja, om ni vill fortsätta på egen hand då, så ska jag titta över lite till folklivsforksaren Suliman Saga, som har satt sig på solokuben idag. Hej Suliman!

Suliman: Hej, hej!

Gert: Hej. Jaha, vad har du och berätta för oss i dag?

Suliman: Ja, jag har tittat på döden, alltså.

Gert: Jaså, på döden?

Suliman: Ja, på döden alltså.

Gert: Jaha, hur menar du då?

Suliman: Jo, jag har alltså tittat på det att vi har så svårt att erkänna döden. Ja, vi skapar alltså olika synonymer för själva begreppet att dö, och på så sätt slipper vi konfronteras med döden, alltså. Ja, man säger ju t.ex. att man kilar vidare, man tar ner skylten, man ställer in tofflorna, men snidar en lans, man hyllar en herde, man saltar en uv, man springer på skolgården, man härmar alla möjliga andra varelser, man kommer in i en stuga, man går ute igen, ja, och, man sminkar en biskop, eller ja, man lägger en lars! Men alltihop det här det betyder att man är död,alltså.

Gert: Jaha, man är död alltså?

Suliman: Ja, man är död alltså.

Gert: Jaha, tack ska du ha för det, kära du.

Suliman: Hej, hej!

Gert: Jaha, då har det blivit dags av runda av, tror jag. Görel och Jan!

Jan: Ja...

Gert: Kan inte ni avsluta programmet genom att sjunga den där gamla fina visan. Ja, tack för mig. Hej.


Tillbaka till huvudsidan