Den generade kunden


Roy: Anders Eriksson
Roger: Jan Rippe
Den generade kunden Knut Agnred
Hustrun: Kerstin Granlund


[Den generade kunden knackar försynt på den redan öppna dörren]

Kunden:
Ursäkta mig, jag eh... skulle vilja fråga en sak.

Roy:
Aa-visst...

Kunden:
Det är inget allvarligt och så, men ehm... eh... om bilen inte startar, då är väl själva motorn inblandad på nåt sätt, va?

Roy:
Ja…

Kunden:
Ja, och då tänkte jag så här ehm...ja, tro nu inte att jag inte kan nånting om eh... motorer och så för ja... jag körde motorgräsklippare i lumpen och den var ofta trasig så ett och annat jag ju allt snappat upp, ja.

Ja ja, men eh... vad jag skulle fråga, det var det här: Ehm... den här eh... stora eh... propel-lern... som sitter strax bakom den här smala svarta lådan som ser ut som en attachéväska un-gefär, fast s-s-smutsigare, om man... om man tar tag i den då, i... i propellern då alltså, å-å-och snurrar på den så här va, fa-fast hårt då förstås, skulle det då kunna innebära att själva motorn, eller nån del av den kommer i eh-i-inte igång kanske, det vore väl ganska otroligt.

Nej va-va-vad jag tror är felet, det är de här långa svarta gummisnoddarna som kommer ur den där lilla burken, strax bredvid den där lilla asken med lock på, man ska naturligtvis i-inte klippa av dem, nej det ska man ju inte, men min granne, han jobbar på banken, han sa det att "sitter de i vägen så..." nu vet ju inte jag om det var just de han menade.

Nej, vad jag skulle fråga, det var i alla fall det här: Ehm... var, exakt var sitter... man när man kör? Jo, det gör man ju i framsätet, det känner jag ju till, men jag tänkte faktiskt på barnen! Barnen, barnen! De kör ju inte, det får de ju inte, alltså sitter de i baksätet, jodå, så långt är jag allt med.

Nej, eh... jag skulle fråga, det var det här: Eh... måste man ha en sån här öh... e-extra-eh... pläd med sig när man kör? Nej, nä-hä-he-he, det behöver man ju inte, det känner jag ju till. Ni tror förstås att jag inte kan nånting om motorer och så, men jag hade faktiskt Mekkano när jag var liten, så... eh... Jodå...

Eh... ehm... mjeh... själva motorn är väl inget problem för mig egentligen, eh... inte hela kan-ske, men små delar av den, speciellt den där varningstriangeln tycker jag är så fin... hoho hoo hoo... inte... den hör väl inte till motorn direkt kanske, men det är så väldigt fin form på den tycker jag... ibland.

Eh... min eh... hustru, hon eh ho-åå-ve hon eh hon eh ho eh hon hon kommer ju här. Eh-he-hej..!

Hustrun:
Men vart tog du vägen nånstans? Du skulle ju bara fråga var tändstiften sitter...

Kunden:
Vad eh... säger du? Skulle inte jag veta var eh... eh... te-te... vad hette de sa du?

Hustrun:
Tändstiften.

Kunden:
Ja ja, ja just dem ja. Det vet ju varenda människa var de sitter. Kom så går vi och eh... fyller på dem. Hoppsan hoppsan...

[När den generade kunden och hans fru går, kommer den beiga kunden förbi. Han råkar ramla in i en motorhuv som stängs. Klockan till fotocellen i affären pinglar.]

Roy:
Roger! Det är nå'n i affär'n. Kan du ta det?

[Roger kryper fram från under bilen, i vars motorhuv den beiga kunden ligger. Han tittar på bilen, förvånad över att motorhuven är stängd]


Tillbaka till huvudsidan