Den nya vägen

Roy: Anders Eriksson
Roger: Jan Rippe
Ulrik Söder: Per Fritzell
Greger Willman: Peter Rangmar


[I affären försöker den beiga kunden fortfarande utan framgång att aktivera fotocellen. Roy kommer in och kunden ska precis kliva på i butiken när Greger och Ulrik kommer och kunden flyttar sig. Klockan ringer när de två männen bryter fotocellen.]

Ulrik:
Godda', kan vi få tala med chefen?

Roy:
Vad gäller det?

Ulrik:
Ja, vi vill gärna tala med chefen.

Roy:
Vad gäller det?

Ulrik:
Ja, det gäller en fråga som vi gärna vill diskutera direkt med chefen, så om vi kunde få tala med honom...

Roy:
Jaja, vad gäller det, då?

Greger:
Ni tycks ju inte förstå det här, alltså. Vi vill tala med chefen.

Roy:
Ser du dåligt eller?

Greger:
Förlåt?

Ulrik:
Jaha, det är ni som är chef?

Roy:
Jaja, det är brorsan och jag som har den här macken.

Greger:
Jajaha.

Ulrik:
Jaha, på så vis. Ja, jo, det är så att vi kommer från kommunens stadsplaneringskontor och... Ja, du kanske kan ta det, Greger.

Greger:
Ja, gärna det, Ulrik.

Ulrik:
Ja.

Greger:
Som sagt: Vi kommer alltså från stadsplaneringskontoret och vi håller på å planerar en ny genomfartsled genom kommunen. Ja, en ny väg, alltså. Höhöhöhö! Hrkl! Bakgrunden är denna att... Den kan du bättre än jag, Ulrik. Du kanske kan ta den.

Ulrik:
Ja...

Greger:
Ja.

Ulrik:
Ja, gärna.

Greger:
Va', fint.

Ulrik:
Ja, bakgrunden till den här genomfartsleden grundar vi på en omfattande statistik... Ja och statistik är väl egentligen mer ditt område, Greger. Du kanske kan ta det.

Greger:
Ja, som du vill, Ulrik. Alltså, alltså den statistik det här rör sig om, det... Vad det här rör sig om, det har du sysslat med mera, Ulrik. Ja, kan du ta det, kanske?

Ulrik:
Ja.

Greger:
Ja.

Ulrik:
Vad Greger här försöker säga... Ja, du kanske skulle säga det själv, Greger.

Greger:
Ja, det kan jag göra, men jag tycker nog det ska komma ur din mun.

Ulrik:
Jo, det tycker jag också...

Greger:
Ja.

Ulrik:
Men du måste...

Roy:
Roger!

Roger:
A, va är det?

Roy:
Du kan la stå här och lyssna medans jag tömmer sedelautomaten.

Roger:
Ja, visst.

Roy:
Ja, det är min brorsa detta. Han är också chef.

Greger:
Jaså.

Roy:
Tjöta på bara!

Greger:
Ja...

Ulrik:
Jaha, på så vis. Ja, vi kanske ska ta det från början. Ja, ska du eller jag?

Greger:
Jaha, ta det du! Jodå.

Ulrik:
Ja, det var ditt förslag.

Greger:
Jaa, men du talar bättre.

Ulrik:
Ja, det gör du med.

Greger:
Joså. Ja. Ja, som du vill.

Ulrik:
Ja, var så god, Greger!

Greger:
Tack. Hrkl! Jag säger det rakt ut.

Ulrik:
Det är bra, Greger.

Greger:
Utan omsvep och krusiduller.

Ulrik:
Ja.

Greger:
Vi ska bygga en ny genomfartsled.

Ulrik:
Bra, Greger!

[Ulrik och Greger skakar hand med varandra.]

Greger:
Ja, tackar.

Ulrik:
Men det är mera, Greger.

Greger:
Ja, det är mera, ja.

Ulrik:
Ja.

Greger:
Det tar du.

Ulrik:
Det tar jag?

Greger:
Så ska det låta, Ulrik. Tack tack.

Ulrik:
Ja, jag säger det rent ut.

Greger:
Ja, just det.

Ulrik:
Ja, precis som det är, säger jag.

Greger:
Ja, absolut.

Ulrik:
Ja, inga krusiduller.

Greger:
Inga alls.

Ulrik:
Ja, då säger jag det.

Greger:
Ja, säg det, Ulrik!

Ulrik:
Ja, för å kunna bygga den här genomfartsleden, så måste vi riva den här bendinstationen.

[Greger och Ulrik börjar skratta och skakar hand igen.]

Ulrik:
Nu sa jag det.

Greger:
Ja, det gjorde du.

[Roy kommer in igen.]

Roy:
Ja, nu kan jag lyssna igen, Roger. In och jobba med dig!

Greger:
Ja, var... Var var vi någonstans?

Ulrik:
Ja, vi kanske ska ta det från början.

Greger:
Ja, just det. Ja, alltså, från början, så fanns det inga pengar alls till det här projektet. Inte ett öre faktiskt och... eh... Hur det är å va' utan pengar, det vet ju du, Ulrik. Du kanske kan berätta om det lite kort.

Ulrik:
Ja.

Greger:
Ja.

Ulrik:
Visst. Ja, vet man vad det vill säga att vara utan pengar, då vet man också varför väld...

Roy:
Jag har inte tid med er längre. Vi stänger nu. Jag brukar inte ge några pengar till insamlingar. men ni... Ni kan la ta en tia i alla fall. Så. Bygg en fin väg nu! Hej med er!

[Roy går till verkstaden. Greger och Ulrik går ut och pratar samtidigt i munnen på varandra om vad som gick fel:]

Ulrik:
Men, du skulle ju förklara att...

Greger:
Men det sa... Vi sa ju att det var så.

Nej, men nu är du fruktansvärt orättvis.


Tillbaka till huvudsidan