|
| Roy: | Anders Eriksson |
| Roger: | Jan Rippe |
| Edward | Per Fritzell |
| Kvinnan: | Kerstin Granlund |
[Roy, Roger och en kvinna står i dörröppningen till kontoret där Edward sitter och sjunger Det är vattenpumpen, Gerd. Kvinnan gråter hysteriskt. När sången tar slut vänder sig kvinnan mot Roy och Roger och säger…]
Kvinnan:
Är det inte underbart med kärlek? Två unga människor
som älskar varann. Ja, jag kan inte låta bli, jag måste gråta
en skvätt. Jag kan inte se en film utan att jag gråter floder! Det
är otäckt nästan…
Roy:
Ville du nåt särskilt eller?
Kvinnan:
Ursäkta mig… Jo, jag skulle ju hämta vår bil. Min man
har vart här förut och frågat efter den men ja då har
den inte varit klar eller om ni inte hittar den, eller hur det var… Ja,
det var nåt tokigt i alla fall. Det är en vit Opel.
Roy:
Jasså den… Har du hittat den vite Opeln än? [Viskar han
till Roger]
Roger:
Nä…
Roy:
Nä, den är inte klar än…
Kvinnan:
Oj då. Då blir det inte roligt för mig att komma hem…
Roy:
Jasså, vadå?
Kvinnan:
Kan jag sätta mig här nånstans?
Roy:
Ja, sätt dej där… [Han pekar på ett gammalt löst
bilsäte]
Kvinnan:
Han är ju så fäst vid bilen, min man. Han har den till jobbet
varje dag och nu så har han blivit tvungen att cykla och det klarar han
ju inte, stackarn. Så han har fått lunginflammation. När planerar
ni att ha den klar då?
Roy:
Ja, det beror på det lite, sörrö… Vi ska försöka
nu nästa vecka…
[Kvinnan tar fram ett foto ur handväskan och ger det till Roy]
Kvinnan:
Så här ser den ut.
Roy:
Vad är detta?
Kvinnan:
Ja, det är vår bil. Ifall ni skulle ha glömt hur den ser
ut. Ja, det var min mans idé, han sa att jag skulle ge er det.
Roy:
Ja, det behövs inte alls. Vi vet hur den ser ut.
Kvinnan: [Pekar på bilden]
Där är jag.
Roy:
Jaha…
Kvinnan:
Ja, det är synd att allt det här ska rivas, va?
Roy:
Det ska inte rivas!
Kvinnan:
Jo, men det ska ju bli en motorväg rakt igenom här. Det har jag
hört på radion.
Roy:
Nä, nä, nä, det blir ingenting med det förslaget…
Det är alldeles för många som är emot det, sörrö.
Kvinnan:
Men det finns ju en stor aktionsgrupp för den nya vägen. Min man
är ordförande i den.
Roy:
Jasså…
Kvinnan:
Ja, när han hörde att det var er bilverkstad som skulle rivas
då blev han eld och lågor! Nej, jag kanske måste gå,
ja. Eh, han där inne ska inte ringa en gång till tro?
[Hon tittar in på Edward som sitter på kontoret]
Ja, det var så bra som det var så. Ja, adjö då.
Roy:
Hej du, hej du.
[Kvinnan går]
Roy:
Det e la märkvärdigt att vi inte kan hitta den vite Opeln, dô….
Roger:
Kan den ha åkt med till skroten tror du?
Roy:
Ja, Fan vet…