Samåkningsaversionskanon

Från: Macken.

Roy: Anders Eriksson
Trumdåre: Knut Agnred
Psykvårdare 1: Per Fritzell
Psykvårdare 2: Peter Rangmar
Psykvårdare 3: Kerstin Granlund.


[Trumdåren kommer in i butiken trummande på en trumma som han hängt om halsen]

Trumdåren:
Jag har tankat, dö!

Roy:
Ja?

Trumdåren:
Hundrefemti spänn!

Roy:
Ja?

Trumdåren:
Det är allt bra fruktansvärt dyrt med den bensinen nu!

Roy:
Ja, det är ju inte gratis precis.

Trumdåren:
Det kostar mig hundrafemti spänn i veckan att åka till jobbet. I BENSIN BARA!!!

Roy:
Jamen, varför samlar du inte ihop några gubbar till, då? Då kan ni ju åka ihop och dela på't.

Trumdåren:
Det kan jag väl inte! SA JAG JU!!!

Roy:
Vaffö det?

Trumdåren:
Ska berätta en sak för dig.

Roy:
Vaddå?

[Trumdåren börjar trumma igen]

Trumdåren:
När jag kör till mitt jobb, det är en å'n halv mil,
vill jag inte ha med mig nån mer i min bil,
å som pratar å säger precis vad han vill,
å som jag då blir tvungen att ha hänsyn till,
nån som sliter på mitt säte utav skinn,
nån som andas luften som är min.

[Psykvårdarna kommer in och sjunger samma refräng med trumdåren igen, i kanon. När de kommer fram till följande rader sjunger de gemensamt]

Skulle okända människor plötsligt få skjuts,
utav mig, som om jag vore nån jävla buss

När jag kör till mitt jobb, det är en å'n halv mil,
vill jag inte ha med mig nån mer i min bil,
vill jag inte ha med mig min...

Trumdåren:
Bil.

Psykvårdare 2:
Då tar vi det lugnt här, ja.

[Psykvårdare 1 lyfter upp trumdåren och bär honom ut. De andra följer efter]

Psykvårdare 3:
Han tycker om kanon, se.

[Roy går ut i verkstaden]


Tillbaka till huvudsidan