Från: Macken på scen.
Roy: Anders Eriksson
Roger: Jan Rippe
Den beiga kunden: Claes Eriksson
Musiklärarn: Knut Agnred
Roy:
Denne bilen har inte rosten vart snäller mot du.
Roger:
Nä
Roy:
Kolla här sicket hål. Här kan man få in en hel cirkus.
Roger:
Jaha
Roy:
Han har bra sikt nedåt i alla fall.
Roger:
Ja.
Roy:
Du, kan du lossa denna bulten, tror du? Den där så tar jag domma
två sen. Får du loss den tror du?
Roger:
Nä han har rostat fast.
Roy:
Jaså, vänta så ska jag spreja på'n se du. Vad är
det med denna sprejen nu då? Ja nu går den igen. Så, nu får
du försöka. Får du loss den tror du?
Roger:
Nä det går inte.
Roy:
Nä men det är ju en sån. Det är la inte konstigt att
det inte går.
Radioröst:
Det var Lill Lindfors som sjöng temat ur TV-serien Macken och nu kommer
mera musik
Roger:
Vaddå?
Roy:
Du vet att det är franska gänger på dom ser du.
[Den beiga kunden kommer förbi]
Roy:
Då får du ha en annan nyckel.
Roger:
Säger du det?
Roy:
Ha, då ska vi se här ser du.
Roger:
Kan du spreja här istället?
[Den beiga kunden böjer sig ner men vågar som vanligt inte säga något]
Roy:
Jävla sprej.
[Han sprejar ut i luften och sprejar den beiga kunden i ansiktet, så att denne blir alldeles brun.]
Roy:
Så nu går den igen. Får du loss den tror du?
Roger:
Ja
Roy:
Ja nu kommer den ju.
[Luckan till motorhuven stängs.]
Roy:
Vad gör du?
Roger:
Då vet vi det i alla fall.
Roy:
Vaddå för nåt?
Roger:
Lossar du denne bulten så går motorhuven igen.
Roy:
Ja, det var ett jävla dumt ställe att ha den bulten på.
Roger:
Ja
Roy:
Ja du. Det var nog den värsta skrot jag sett.
[Den beiga kunden råkar häva ner en hjälm och går sedan in på toaletten för att tvätta av sig.]
Roger:
Ja. Är motorn slut också eller?
Roy:
Ja, det finns la ingenting som är helt på'n.
Roger:
Jo, askkopparna.
Roy:
Ja, ja. Han kan ju alltid ha'n och sitta och röka i.
[Roy reser sig upp från golvet.]
Roger:
Vad ska vi säga te'n?
[Roy ställer något framför dörren, så att den beiga kunden inte kommer ut]
Roy:
Ja, vi får la säga som det är. En ny motor och lite plastic
padding så går den en timme till.
Roy:
Hej du hej du, där är du ju. Vi pratade just om dig, se du. Roger,
här är läraren som jag pratade om. Du är lärare va?
Läraren:
Ja musiklärare.
Roy:
Ja just det ja. Hej.
Läraren:
Hej. Hur är det med min bil?
Roy:
Ja... Det är la inget fel på den bilen i och för sig. Jo det är klart. Den är
la inte så bra. Men värre har man ju sett, nån gång iallafall. Ja, det vet i
fan om jag gjort det förresten. I toppskick är den ju inte, om man säger så.
Det är han ju faktiskt inte. Ärligt talat så är han inte så bra. Oss i mellan,
rent ut sagt. Den är helt slut.
Läraren:
Är den slut?
Roy:
Han är helt slut. Ja jag tyckte det var lika bra att du fick reda på't med en
gång.
Läraren:
Finns det ingenting att göra?
Roy:
Köp dig en ny.
Läraren:
Så dålig kan den väl inte va?
Roy:
Jo
Läraren:
Jag har... jag har en kollega som, som sa att det var brytarspetsarna.
Roy:
Jaså? Vad jobbar han med?
Läraren:
Eh… geografilärare.
Roy:
Då vet han vad huvudstaden i Mongoliet heter.
Läraren:
Ja
Roy:
Ulanbator
Läraren:
Ja, hur så?
Roy:
Du be du din kompis byta brytarspetsarna på'n. Går han efter det ska jag också
bli geografilärare. Ulanbator!
[Roger kommer fram till läraren]
Roger:
Bry dig inte om brorsan. Han har inte haft nån barndom, ser du, så han är lite
rå.
Läraren:
Är det sant, det som han sa, att min bil är slut?
Roger:
Ja visst, du får inte sålt den till en sketfull skrothandlare en gång.
[Läraren sjunger Har du gått din sista mil? Under tiden går han runt bilen och ser på den och smeker den. Ur bagageluckan plockar han fram en altfiol, som han ibland ackompanjerar musiken med. Efter ett tag lägger han denna ifrån sig och går fram till bilen. När han har sjungit färdigt rycker han loss den högra framskärmen, som han slänger på golvet och går gråtande ut ur verkstaden. Roger ser efter honom]
Roy:
Vad tog det åt honom?
Roger:
Han blev la lite ledsen.
Roy:
Han kunde ha fått den blåe 240:n. Nu står han i vägen
där ute igen. Kan du fatta vad det är för en dåre som kör
hit, ställer bilen utanför och försvinner sen va?
[Roy går in på kontoret.]
Roger:
Nä.
Roy:
När jag får tag på den gubben så ska han få veta
att han lever.