Monopol

Från: Monopol.

Egil Rose´n: Knut Agnred
Clary Blomstedt: Kerstin Granlund
Sune Finåker: Peter Rangmar
Glenn Silvertson: Anders Eriksson
Hacke Häger: Per Fritzell
Viggo Florin: Jan Rippe
Tobakshandlare Örn, sångare i Arvtwistarna: Claes Eriksson

Kulturministern: Lisa Alvgrim
Dagmar Fröberg: Monica Dominique
Ernst Fröberg: Olof Thunberg
Parkbänksmannen: Dan Ekborg
Personalchefen: Mats Bergman
Professor Brio: Jörgen Mörnbäck
Viking Holm: Jan Nygren
Chefsrekvisitören: Olle Sarri
Stjärnan: Maria Lundqvist
Programledare i lekprogram: Charlotte Strandberg
Bimbonyttsuppläsare: Mi Ridell
Gud: Stefan Ljungkvist
Jesus: Hans Larsson
Mfl.


[Egil, i målarkläder, kommer cyklande på en tom gata med hunden Cosby springande efter sig.
Han parkerar cykeln och ställer fram en skylt med texten ”Här utförs målningsarbeten”. Han går fram till ett räcke, då hörs sirenen från en ambulans och han tittar upp. En ambulans kör i ilfart förbi och ur bakdörrarna kommer en man helt täckt av bandage utflygande med ett skrik. Ett tut hörs. Det kommer från en ångvält som är på väg rakt mot mannen. Egil springer fram och hinner precis släpa bort honom. En hel hop med löpare kommer bakifrån och springer nästan ner dem. Därefter släpar Egil över mannen till trottoaren med cykeln och lägger försiktigt ner honom. Då kommer en liten nynnande tant bärandes på en tårta. Hon är också på väg rakt mot mannen med bandagen. Precis när hon ska kliva på honom stoppar Egil henne bakifrån vilket leder till att tårtan flyger bakåt och han får den i ansiktet. Tanten skriker till när hon vänder sig om och sätter sig på den liggande mannens mage. Egil försöker hjälpa henne upp men det leder till att hon med ett nytt skrik gör en liten bakåtvolt över räcket och hamnar liggande på gatan. Egil springer fram för att hjälpa henne upp medan en man kommer gående på trottoaren, halkar på tårtan och gör en volt även han. Medan Egil släpar tillbaks tanten mot trottoaren hörs ett pinglande. Han vänder sig om och ser en man komma gående med en bensindunk i handen och en skylt med texten ”farväl dumma värld” runt halsen. Mannen sätter sig ner på gatan, häller bensinen över sig och ska precis tända på när ångvälten kommer och kör över honom. Egil springer fram, kastar iväg den nu platta bensindunken och släpar över även denna man till trottoaren. När han tittar upp igen ser han två cyklister komma rakt emot varandra, krocka och flyga åt varsitt håll. ]

Egil: Hjälp…

[Alla runtomkring honom börjar skratta. Hacke Häger, Viggo Florin samt ett filmteam kommer
fram]


Hacke: Välkommen till långa näsan Egil! [Sätter på honom en lång grön näsa medan alla utom
Egil fortsätter hela tiden att skratta]
Sveriges roligaste TV-program. Du har blivit lurad
Egil. Det var bara på skoj alltihopa! Ha ha ha! Dolda kameran! Du fattade inte det va? Nej
du gick på alltihopa eller hur? Men du var bra i bild. Fruktansvärt bra. Vilket allvar haha.
Jag tror aldrig vi har haft någon som gått in för det så stenhårt som du gjorde! Men nu
kommer du i TV Egil, Sveriges roligaste TV-program ”Långa näsan”, tre miljoner tittare
varje gång. Vad dom ska garva ojojoj! När du fick tårtan i nyllet! Nu ska du och jag bara
prata lite om hur det känns att bli dragen vid näsan på det där sättet [drar i och släpper
den gröna näsan så den studsar tillbaks i ansiktet på Egil].
Sen kommer du till studion på
lördag och sitter med när inslaget går.

Egil: [tar av sig näsan och ger till Hacke] Ursäkta men jag måste arbeta, jag ska måla det
här räcket.

Hacke: Nej, nej, nej det behöver du inte göra. Det kommer en annan gubbe och gör det.

Egil: Köpt loss?

Hacke: Ja det här är TV Egil, det kommer en annan gubbe och gör det du ska ju vara med i TV
istället.

Egil: Jasså?

Hacke: Ja, i ”Långa näsan” med mig Hacke Häger!

Egil: Jasså?

Hacke: Ja du får tjugo tusen du behöver inte måla ett räcke på en månad.

Egil: Jasså?

Hacke: Skriv på det här pappret bara så är allt klart. [en medarbetare räcker fram papper
och penna]


Egil: Jasså…

Hacke: Ja, vi måste ju ha ditt tillstånd att visa inslaget.

Egil: Jasså…

Hacke: Ja vad säger du?

Egil: Om du lovar mig å aldrig mer ta mitt jobb ifrån mig. Så lovar jag att inte ta ditt.
[ger tillbaks pappret och hämtar cykeln.] Kom Cosby! [cyklar iväg med Cosby efter sig. Kvar
står hela filmteamet. Tysta.]



[Förtext. Under tiden ser man Clary Blomstedt sjunga Monopol. När sången är slut zoomas
bilden ut och man ser Sune Finåker och Glenn Silvertson sitta ätandes mittemot varandra vid
ett bord. Clary kommer fram till dem under tiden de pratar.]


Sune: Det var en säregen sång.

Clary: Ja det är svårt att skriva sånger, svårt att hitta uppslag. Så jag tar hjälp av en
uppslagsbok. Då blir det i alla fall alltid intelligenta texter.

Sune: Men tråkiga.

Clary: Har du ingen humor?

Sune: [till Glenn] Humor? Jo för fan det har jag väl?

Glenn: [till Clary] Du var lärare eller hur var det?

Clary: Förut ja, på mellanstadiet men det var ju helt meningslöst. Varenda ungjävel ska ju
nuförtiden bli artist så jag tänkte, då blir väl jag det också.

Sune: Du intresserar mig av ett enda skäl, Clary…

Glenn: Var det Blomstedt?

Clary: Clary Blomstedt ja.

Sune: [skakar hand] Sune Finåker. Angenämt.

Clary: Tack.

Sune: Det här är Glenn Sivertsson min närmaste man. [Glenn sträcker fram handen men Clary
ser inte på honom.]


Clary: Ja, jag vet. Ett enda skäl sa du.

Sune: Ja, just det.

Clary: Och det är inte min sång?

Sune: Nej inte alls, förklara för henne Glenn.

Glenn: Jo det är så att vi har ett litet problem med medelålders intellektuella kvinnor.

Clary: Jaha?

Glenn: Dom bryr sig inte om oss.

Clary: Bryr dom sig inte om er?

Glenn: Dom tittar inte på oss menar jag, i den utsträckning vi skulle önska.

Clary: Tittar dom inte på er?

Sune: Dom tittar inte på mina TV-kanaler menar han. Du får ju förklara så man fattar!
Herregud… Jag äger alltså tolv TV-kanaler med 1,2 miljoner tittare på varje kanal i snitt.
Det blir 14,4 miljoner tittare det.

Clary: Det är inte dåligt för ett land med drygt 8 miljoner invånare.

Sune: Javisst det är inte klokt. Det är en ökning med 80 %. Men medelålders intellektuella
kvinnor tittar inte. Det är det han menar. Nu kan du fortsätta Glenn.

Glenn: Det är detta vi vill att du ska ändra på.

Clary: Ska jag? Hur då?

Glenn: Du får ett eget TV-program helt enkelt. Skräddarsytt för intellektuella kvinnor.
”Fino fino feminino” där du gästas av en massa aktuella lättdjupingar med anknytning till
samtida kvinnofrågor.

Sune: Mm, där sitter ni och pladdrar om gubbskräck och åderbråck fem dar i veckan och så
får jag monopol på TV-tittandet i hela landet. Vad säger du?

Clary: Ingenting helst.

Glenn: Vi ser ett stort programledarämne i dig. Intellektuell bakgrund med tonvikt på en
yta av glättighet lite smådjup men ändå ytlig ja, du är en lättdjuping helt enkelt.

Clary: Får jag sjunga?

Glenn: Helst inte, men prata gärna om din sångkarriär det gillar folk.

Sune: Fundera på saken. Vi måste gå nu, jag kanske ska köpa Expressen.

Clary: Jaså, du kan få mon jag har redan läst den.

Sune: Jag tänkte köpa hela upplagan från och med imorgon och resten av framtiden, men tack
i alla fall, och tack för lunchunderhållningen, god middag.

Glenn: Hej… [de går]

Clary: Hej.

[Nästa scen visar Egil på sitt arbete. Cosby är med men Egil försöker hela tiden bli av med
honom genom att stänga dörrar osv. men Cosby hittar hela tiden vägen in genom olika fönster.
Just som Egil har satt sig ringer telefonen.]


Egil: Ja..

Hacke: [som ligger bakom en buske i en park med en kameraman bredvid sig, i bakgrunden syns
en man på en parkbänk.]
Hallå Egil, Hacke Häger här, du ska veta en sak Egil, jag är skakad.
Jag sa fel. Om priset alltså, jag sa fel tjugofemtusen är det ju. Och dessutom kan du ju
vinna årets ”näsanpris” ja tittarna röstar fram årets roligaste inslag. Det är
tvåhundratjugotusen till. Jag tror aldrig jag sa det. Du vet, jag blev så paff, det har
aldrig hänt att någon sagt nej. Vi har aldrig varit med om det. Alla älskar att vara med i
TV. Alla, Egil dom gör vad som helst. Alla utom du Egil. Ja, men jag är säker på att du tar
ditt förnuft till fånga. Vad säger du ska vi komma över med pappren? [Nu ser man en man gå
fram till parkbänken i bakgrunden och slå sig själv i huvudet med en stor träklubba så han
trillar baklänges]
Hallå Egil? Egil? Är du där? Egil? [Egil lägger på] Egil? Egil?

Parkbänksmannen: [reser sig upp] Är det dolda kameran? Jag är med i TV? Fan är det..Var är
ni? Haha, var har ni gömt er? Kom fram då!

[Hacke slår Egils nummer igen samtidigt som man ser Egil och Cosby gå ut från huset med
telefonen ringande därinne. Egil går in i huset mittemot. Man ser två lägenheter mittemot
varandra och Egil går in i den ena. Cosby kommer efter.]


Parkbänksmannen:
Var är ni? Jag vet att ni ligger och trycker nånstans haha.. [springer och
letar under hela tiden dialogen pågår]


Viggo: Vad ska vi göra med den här dåren?

Hacke: Jag måste ha tag på Egil. [slår ett nummer på sin telefon]

[Det ringer hemma hos Egil. Cosby lyfter på luren med nosen och lägger sedan på igen. ]


Parkbänksmannen: Kom fram då vad löjliga ni är!

[Egil har börja tappa upp badvatten då det ringer igen, Men bara en signal hörs… Han går
fram till ett staffli mitt i rummet och tar upp en liten skyl med texten ”Livets väskor.
The bags of life” ]


Egil: Mm, livets väskor. Mm. [hänger upp den lilla skylten högst upp på tavlan och
betraktar den]

[ Egil går ut i badrummet igen. Telefonen ringer och Cosby gör samma sak igen. Egil kommer
ut och lyfter luren men hör ju då bara tutsignalen så han lägger på igen.]


Hacke: [skriker] Varför svarar han inte?! Varför vill han inte vara med i TV? Hur vet han
att det är jag som ringer varenda gång? Om någon annan ringer svarar han då? Har han så
förbannat mycket jobb så han inte behöver svara i sin egen telefon?

Parkbänksmannen: [tittat upp bakom busken och pekar] Hacke Häger! Jag visste det hela tiden!
Långa näsan! Jag är med i Långa näsan det är fan inte klokt! Mitt favoritprogram, hahahaha.

Hacke: Va?

Parkbänksmannen:
Jag måste få trycka din hand! Hacke Häger, alltså jag ser alltid på dig.
Ja, du ser ju bättre ut i TV. Men det gör väl alla, jag med hoppas jag. Hahaha! När ska det
här sändas då, när ska jag va med? Hur mycket får jag då? Kontraktet då måste jag skriva på
ett kontrakt har du det?

Viggo: Ursäkta men får jag säga en sak här. Det hann aldrig bli någonting. Ni kan komma
fram nu allihop! Du avslöjade oss innan vi hann å börja. Vi hann inte ens starta kameran.

Parkbänksmannen: Blev det ingenting? Vad f… fan blev det ingenting? Jag-jag som alltid
drömt om att får vara med i TV.

Viggo: Du var för snabb du avslöjade oss ju direkt.

Parkbänksmannen: Ja men det är väl klart jag var ju beredd. Jag har ju väntat på det här
varenda dag. Det måste ju bli min tur någon gång tänkte jag. Jag måste ju också få va med i
TV, alla jag känner har varit med i TV, utom jag. Så äntligen är jag med och så blir det
ingenting! Fan också! Men vad..vänta nu vadå blev ingenting, vadå i början då han med
träklubban då? Den då?

Viggo: Han hörde inte till oss, jag vet inte var han kom ifrån. Vi hann inte ens starta
kameran. Våran grej byggde på stålmannen. [ parkbänksmannen vänder sig om och får se ett
helt gäng klädda i stålmannenkostym.]



[Egil kommer in i badrummet. Stänger av vattnet och känner på det. Cosby vaknar till i
soffan och springer in till Egil som nu klivit ner och sitter i badkaret och blundar. Han
hoppar till när Cosby hoppar ner i badkaret. Suckar.]

[Trappuppgången i Egils hus. Egil kommer ut ur sin dör iförd endast badhandduk med Cosby i
famnen och ringer på dörren mittemot. Därinifrån hörs TV-ljud och skratt. Dörren öppnas och
en skrattande kvinna kommer ut.]


Egil: Vill ni vara snäll och se efter er hund? Nu badar han med mig till och med!

Fru Fröberg: Vänta lite vi sitter och ser på ”Familjen Palle” det är så vansinnigt roligt!
[går in]

[Det ringer inne hos Egil. Man hör röster från TV:n samtidigt som Fru Fröberg skrattar hela
tiden.]


Sonen Palle: Mamma, mamma! Pappa ligger naken i Trägår’n!

Mamma Palle: Det är inte pappa. Det är en trasig luftmadrass!

Egil: Snälla Fru Fröberg! Eran hund!

Fru Fröberg: [kommer ut igen] Hahahaha luftmadrass!

Egil: Han har badat inne hos mig! [börjar bli stressad av ringandet]

Herr Fröberg: [inifrån lägenheten] Skynda dig Dagmar! Nu kommer svärmor också![hon springer
skrattande in]


Svärmor Palle: Vems är luftmadrassen därute?

Mamma Palle:
Det är ingen luftmadrass. Det är din son!

[Egil släpper in Cosby hos Fröbergs och stänger dörren. Och springer till telefonen.]


Egil: Ja?

[Fru Fröberg öppnar dörren igen]


Fru Fröberg: Cosby? Nähä.. [Stänger dörren, under tiden har Cosby smitit ut och sprungit in
i Egils lägenhet igen. Egil kommer ut och stänger dörren till sin lägenhet. ]

[I Sunes stora Tv-hus. I förgrunden ser man Sune och Clary som båda tittar på TV:n i
bakgrunden där en stjärna blir intervjuad i en liten studio .]


Intervjuaren:
Vet du, jag är lite nyfiken på dig.

Stjärnan: Jag kan förstå det.

Intervjuaren:
Hur ser ditt ”jag” ut egentligen?

Stjärnan:
Ja först måste man ju förstå att jag har ju inte bara ett jag. Jag har ju många
jag. Nu till exempel är jag ju ett jag, på scenen är jag ju ett helt annat jag. I studion
är jag ytterligare ett jag. När jag sedan rör mig ute på stan är jag ju ett helt annat jag
än det jag som sitter här och är jag här hos mig.

Intervjuaren: Hos mig menar du väl?

Stjärnan: Ja, sa jag inte det?

Intervjuaren: Jo… faktiskt. Du har ju beskyllts för att vara jag-fixerad kan du förstå det?

Stjärnan: Jag, fixerad?! Eh..

Sune: Är den min den kanalen?

Glenn: Ja.

Sune: Bra. [byter kanal.]

Pappa Palle: Hallå familjen! Pappa har kommit hem![studioskratt]

Mamma Palle:
Har du fått någon löneförhöjning än din jävla idiot?[studioskratt]

Pappa Palle: Nu är det så att chefen är bortrest och så är han pappaledig…[studioskratt]

Dottern Palle: Har du fått nån löneförhöjning än din jävla idiot?[studioskratt]

Mamma Palle: Nej chefen är bortrest. Och så är han pappaledig. [studioskratt]

Dottern Palle:
Det har han ju varit sen 1982. [studioskratt]

Sonen Palle:
Har du fått nån löneförhöjning än din jävla idiot? [studioskratt]

Dottern Palle:
Nej hans chef är pappaledig. [studioskratt]

Sonen Palle: Pappaledig? Var jobbar du egentligen? På spermabank? [studioskratt]

Pappa Palle: Kan ni hålla käften i två minuter! [studioskratt]

Mamma Palle: Tyst allihopa pappa ska säga något! [studioskratt]

Pappa Palle: Nej inte alls, jag vill bara njuta av…tystnaden. [studioskratt]

Clary: Det är tydligen uppåt värre hos familjen Flinta idag…

Sune: Är den min den kanalen?

Glenn: Ja.

Sune: Bra. [Byter kanal. En kvinnlig programledare står i en studio med två män på varsin
röd resp. gul stege bredvid sig ]


Kvinnan: Då frågar jag: Vad är motsatsen till travhäst?

Röd:
Galoppko!

Kvinnan:
Det är rätt! Ett steg ner röd. Då frågar jag: vad är motsatsen till indiankniv?

Röd: Cowboygaffel!

Kvinnan: Det är rätt! Fortsätt ner röd! Vad är motsatsen till baseballmössa?

Röd:
Rugbyhatt!

Kvinnan:
Det är rätt, klättra på bara försten till golvet vinner! Motsatsen till
flickpensionat?

Gul: Gubbsjuk! [Gul trillar ner från stegen]

Kvinnan:
Nej! Gul går i golvet. Då går frågan över till Röd, vad är motsatsen till
flickpensionat?

Röd: Pojkrum!

Kvinnan: Det är rätt! Röd blir segrare!


Sune: Är den min den kanalen?

Glenn: Ja.

Sune: Bra.[Byter kanal. En blond kvinna sitter som nyhetsuppläsare med texten ”Bimbonytt”
bredvid sig]


Bimbon: Här är Bimbonytt idag. God dag idag. Ja det ser ut som vanligt i världen idag det
är krig och miljöförstöring och ojojojojoj… Och i Sverige är det bara kris som vanligt. Och
mina kläder kommer från Rob La Dain (?) Och mitt hår och mejk från ”Chic chic chic” på
Greve Turegatan. Ja fast jag ska ju byta nu. Till ”Coco Coco” på Storgatan. För jag är inte
nöjd. Nä, det är jag inte! Faktiskt. Och nu våldet… VÄDRET menar jag ju! Som presenteras av
Storbranchen, Gummikungen och Gretas pudelshop!

Sune: Är den min den kanalen?

Glenn: Ja.

Sune: Bra.[Byter kanal. Svt 1:s testbild visas.]

Sune: Är den min den kanalen?

Glenn: Nej.

Sune: Bra. [De skrattar]

Clary: Vad är det som är så roligt? Det här var ju det bästa hittills.

Sune: Vad menar du?

Clary: Precis vad jag säger.

Sune: Ettan har ju inga program alls just nu.

Clary: Nej det har ju inte du heller. Men du sänder i alla fall.

Sune: Ursäkta men nu förstod jag inte riktigt.

Clary: Lilla Glenn kanske kan förklara för stora Sune? [Sune vänder sig i sin stol mot
Glenn. Verkligt undrande.]


Glenn: Jag tror att lilla Clary menar såhär helt enkelt att om lilla Clary var tvungen att
välja mellan alla de program och kanaler som lilla Clary just har sett, så skulle lilla
Clary välja testbilden i kanal ett.

Sune: Så jävla oförskämt! Försöker du provocera mig, göra mig förbannad?

Clary: Jag vill bara att du ska veta var du har mig.

Sune: Okej, då vet jag det nu. Säg såhär då, gör bättre program själv. Du får fria händer i
fem program. Sen…mäter vi, eller vad det heter.

Glenn: Gör en utvärdering.

Sune: Ja just det, och om inte den är till belåtenhet.

Clary: Hetsa inte upp dig nu Sune, var är kontraktet? [Glenn räcker det till henne.]
Förresten fick jag ju inte se ditt bästa program. Långa näsan eller vad heter det? Det är
tydligen populärt. Vad är det man brukar säga om uppkomlingar? Dom börjar med två händer…
[hon skriver] och slutar med en lång… näsa. [hon nyper Sune i näsan och går ut] Vi ses!

[Sune tittar förvånat efter henne och sedan på Glenn som ler lite urskuldande]



[Egil kommer cyklande på en gata med Cosby efter sig han ställer fram sin ”Här utförs
målningsarbeten”- skylt. Och börjar göra i ordning för att måla. Hacke och Viggo sitter i
en bil lite längre bort med kontraktet. De går fram till honom men han ser dom inte utan
håller på att backa på dom när han springer baklänges/målar räcket med en roller. De
tvingas gömma sig bakom räcket. De kikar upp bakom räcket och får då färg på fingrarna,
Egil tittade sig omkring just då och såg dom inte. När han tittar tillbaks ser han att det
är kladdigt och går fram och målar över det. Hacke och Viggo som smugit sig fram tvingas
alltså gömma sig igen när han backar.]


Hacke: Jävla färg.

Viggo: Varför gömmer vi oss?

Hacke: Det bara blev så.

Viggo: Vi har ju inte gjort nåt.

Hacke: Nä.

Viggo: Det här är ju dumt.

Hacke: Vi måste vinna hans förtroende så vi kan övertala honom.


[Två män gå bärandes på en soffa utanför riksdagshuset. I en bil sitter Sune och Glenn, de
tar på sig varsin ”ansiktsmask” med glasökon, lösnäsa och mustasch där allt hålls ihop av
pipan som man håller i. De tittar på varandra, nickar, går ur bilen och smyger ni i huset.
Tillbaks till Hack och Viggo.]


Hacke: Hur får vi honom att säga ja?

Viggo: Försök få honom att tycka om dig.

Hacke: Hur fan ska det gå till?

Viggo: Jag vet inte. Det finns ju så många andra som tycker om dig. Jag har ingen aning jag
vet bara att om det inte lyckas och Finåker får reda på detta, att vi har bränt så mycket
pengar på ett inslag som vi inte får sända så…[han tystnar för att inte Egil ska höra honom]

Hacke: Så, vadå? Vad gör han då?

Viggo: Han placerar dig i en bana runt jorden!

Hacke: Okej. Vi löser detta. Hej Egil.. [Han tränar på att säga ”Hej Egil” på en massa
olika sätt och beslutar sig till slut för ett. De reser sig och går runt staketet. Hacke
säger ”Hej Egil” med det tonfall han bestämt sig för men ser ingen Egil, bara en skylt
”Nymålat”.]




[Inne hos kulturministern, i bakgrunden ser man flyttkarlar gå ut med olika möbler och
andra flyttkarlar som kommer in med exakt likadana möbler]


Sekreteraren:
Två herrar söker kulturministern. De vill inte säga sina namn och de har inte
beställt tid.

Kulturministern: Då kan jag naturligtvis inte ta emot.

Sekreteraren:
Ja, det är väldigt påstridiga och angelägna.

Sune: Det var en soffa här ja, som kulturministern beställt!

Sekreteraren:
Men…!

Kulturministern: Ja, det är bra. Jag tar hand om detta. Får vi vara ostörda en stund?

Sekreteraren: Javisst.

Sune: Så kulturministern möblerar om?

Kulturministern: Ja, jag kan ju inte ha borgerliga möbler, eller hur? Varsågod och sitt!
[Sune och Glenn sätter sig]

Kulturministern: Hej Sune.

Sune: [tar för ett ögonblick av sig masken] Kände du igen mig?

Kulturministern: Alltför väl och jag vill inte ha dig här.

Sune: Jag vill egentligen inte va' här heller. Det vore ju förödande för mig om jag skulle
bli igenkänd här!

Kulturministern: De vore väl ännu mer förödande för mig, fattar du väl!

Sune: Det är ju därför jag uppträder inkognito! Av hänsyn till oss båda.

Kulturministern: Och vem ska du föreställa?

Sune: Va?

Kulturministern: Ja, du måste väl föreställa nån, jag kan ju inte ta emot besök av folk som
inte finns.

Sune: Jaså, ja. Jag är... vi är… vilka är vi, Glenn? Ja, det här är alltså Glenn, min
närmaste man.

Glenn: God dag, kulturministern!

Kulturministern: Hej, Glenn.

Glenn:Vi heter bröderna Sieverts och läser postmodern tvåmanspoesi i cyberspace.

Kulturministern: Jösses!

Sune: Just det. Oj, oj, oj.

Kulturministern: Vad vill ni då?
Sune: Köpa TV2 och radion.

Kulturministern: Du är inte klok!

Sune: Förklara hur du har tänkt, Glenn så kopplar jag av lite så länge.
[han tar fram en jojo.]

Glenn: Förr eller senare måste ni sälja och då behöver ni en köpare. Varför inte Sune?

Sune: Koko!

Kulturministern: TV2 är inte till salu. Inte radion heller.

Glenn:Allting är till salu.

Kulturministern: Inte riktigt.

Glenn:Det där vet jag inte om marknaden kan hålla med om.

Kulturministern: Vadå?

Glenn:Det är marknaden som bestämmer nu, kära kulturministern.

Kulturministern: Och vem är denna marknad då egentligen som bestämmer allting nuförtiden?

Glenn: Marknaden är alla människor som har pengar och vill handla. Och bestämmer gör den
som har mest pengar för tillfället.

Sune: Det vill säga jag! Hahaha! Tatatatatatatatatata! Hahaha! [Ger kulturministern en lapp]

Kulturministern: Och vad är det här?

Sune: Priset! Vad vi bjuder.

Kulturministern: Vi är allvarligt oroade över den monopolställning som ditt TV-imperium har
fått. Det var inte riktigt så vi tänkte oss att det skulle bli när vi släppte TV-mediet
fritt.

Sune: All fri konkurrens övergår i monopol, tänk att ni inte begrep det, era idioter! Ta
över Glenn, jag måste koppla av lite. [tar fram sin jojo igen]


Glenn: TV var egentligen inget monopol förut. Det var ju statens, samhällets TV, det vill
säga allas. För staten och samhället, det är ju vi allihopa tillsammans, eller hur? Det var
alltså motsatsen till monopol, allas TV. Nu däremot är den…

Sune: … min, bara min! För jag har köpt den, jag har skapat Sveriges första TV-monopol!
[skratt]

Sune och Glenn: Monopol är kapitalistens mål!

Sune: Har du aldrig spelat monopol?

Kulturministern: Jodå. Och vi har fortfarande två kanaler kvar; Centrum och Norrmalmstorg.

Sune: Ni intecknar upp röra!

Kulturministern: Vad ska du med TV2 till?

Sune: Jo, det finns ett problem, nämligen: Jag får inte med mig de intellektuella. Ni gör
ju fortfarande mycket bättre program, omsorgsfullare, mer berikande. Jag gör ju inte
program för att berika folk utan för att sälja tvättmedel. Och det märks, särskilt de
intellektuella vänder mig ryggen. Men om jag köper TV2 och konkurrerar bort ettan så kommer
det inte att märkas längre. Och folk glömmer fruktansvärt fort.

Kulturministern: Gå nu, jag måste byta om.

Sune: Är du också utklädd?

Kulturministern: Javisst. Jag heter inte Birgit utan Birger. Jag är bara utklädd till
kvinna. Hur tror du annars att vi skulle kunna vara 50% kvinnor i regeringen? [stoppar in en
snus under läppen]
Hej då, gubbarna.

[Egil kommer cyklande på en gata. Han stannar utanför ”Örns tobak” de människor som går
förbi honom pekar och skrattar. Örn själv titta fram bakom Egils axel.]


Örn: Jaså du har blivit TV-stjärna. Fan vad vi garvade! Men att du inte misstänkte nåt? När
ångvälten kom? Där gick det nästan för långt, där borde du allt ha avslöjat dom. Men fa-an
vad vi skratta Vivan och jag! Jag såg inte att det var du först, ”men det är ju Egil” sa
Vivan, och fa-an vad vi skratta! Hahahaha… Ja det var roligt. Men du, varför var du inte
med i studion?

Egil: Va?

Örn: Ja dom brukar ju alltid ha med den dom lurat i studion.

Egil: Studion?

Örn: Men du kanske var upptagen?

Egil: Ja…

Örn: Du är rolig du Egil. Här får du tidernas chans att bli TV-kändis och då har du annat
att göra. Jaja… Han är bra den där Hacke Häger du! Fenomenal kille på att prata om…
ingenting. Men fa-an vad vi skratta!...Börjar du med dörrn eller?

Egil: Va?

Örn: Ja det spelar ingen roll bara det bli gjort. Men, hahaha när du fick tårtan i hela
ansiktet! Fa-an vad vi skratta! [går in]



[Clary sjunger Sticket i sitt program med tre manliga dansare i neonfärgade trikåer. Sune
och Glenn står i kontrollrummet och tittar]


Sune: Sjunger människan?

Glenn: Tydligen.[sången fortsätter en stund]

Sune: Vad handlar det om?

Glenn: Det är nog nån sorts politisk satir mot manssamhället.

Sune: Satir?

Glenn: Ja.

Sune: Det trodde jag var en ädelsten. [Glenn tittar på honom. Sången fortsätter men
istället hör man den genom TV: n hemma hos Egil. Han håller på med sin tavla medan Cosby
tittar på TV:n.]




[I receptionen i Tv-huset. Egil går fram till receptionisten, Hacke och Viggo kommer ut
från en dörr till vänster.]

Hacke: Det är ju Egil! Vad gör han här?

Viggo: Fan vi skulle aldrig ha sänt inslaget.

Hacke: Vi var ju tvungna att sända det.

Viggo: Han var ju ofarlig sa du! ”Han kommer inte att reagera”.

Hacke: Jag trodde det.

Viggo: Vad gör han här nu då?

Hacke: Ja!

Viggo: Ja!

Hacke: Han är ute efter oss förstås.

Viggo: Ja!

Hacke: Vad skulle han annars göra här?

Viggo: Ja!

Hacke: Han kommer stämma oss, kräva massor av pengar, Finåker blir hysterisk, programmet
stoppas, vad ska vi göra?

Viggo: Ja!

Hacke: Va?

Viggo: Ja!

Hacke: Vad ska vi göra frågar jag?

Viggo: Jag vet inte. Jag kan säkert få jobb på något annat program. Men du..

Hacke: Va?

Viggo: Du är ju så förknippad med det här programmet.

Hacke: Vad pratar du om? [Egil har gått in genom samma dörr Hacke och Viggo kom ifrån. De
springer fram till receptionisten.]


Hacke: Den mannen som var här alldeles nyss, vad ville han?

Receptionisten: Han sökte plats.

Hacke: Va?

Receptionisten: Ja, jag skickade honom till personalchefen.

[Hos personalchefen]


Personalchefen: Jaha, så du söker jobb här. På TV-imperiet.

Egil: Ja.

Personalchefen: Som målare.

Egil: Ja.

Personalchefen: Du kan inte tänka dig att bli programledare istället?

Egil: Näe…

Personalchefen: Nähä.

Egil: Nej jag är målare.

Personalchefen: Jaha, det är synd. Vi behöver programledare, du är en bra typ.

Egil: Men behöver ni inga målare?

Personalchefen: Jo, det händer väl det också, du kan gå ner på dekoravdelningen och prata
med Olofsson. Och du?

Egil: Ja?

Personalchefen: Den där hunden, den får du lämna hemma i fortsättningen. [Man får se att
Cosby varit med hela tiden]

Egil: Den är inte min. Det är mina grannars.

Personalchefen: Jaha och dom jobbar så mycket att dom har inte tid att ta hand om den?

Egil: Näe..

Personalchefen: Nähä vad gör dom då?

Egil: Ser på TV. [Går med Cosby.]

[Alla ungjävlar ska ju nuförtiden bli artister sjungs av Clary. Samtidigt som texten
"spelas upp”.]


[Glenn och Sune går fram till en hiss. Glenn trycker på knappen. I bakgrunden en massa TV-
skärmar med olika program.]


Glenn: Det är dags nu Sune. Att ta steget in i politiken, ta över landet. Du har ju kopplat
greppet. Ur Sveriges alla TV-apparater pyser ju ständigt av din lättsamma lustgas och
människorna fylls av fromt välbefinnande. Förströelsens fina flyktiga pulver ligger som ett
ljumt lugnande skikt över landet och den stolta svenska demokratin sipprar
handlingsförlamat ut i universum, den upplöses i ett oidentifierbart vakuum. Du förvandlar
Sverige till en diktatur. Medan alla sitter och gäspar förstrött framför TV-apparaterna –
historiens ofarligaste stadskupp. Ty ditt vapen är inte hot, terror, våld eller förtryck
utan förströelse. Dom kommer att förslavas av det dom tycker mest om därför kommer dom inte
att märka det… Förrän det är för sent. [De skrattar lågmält. Hissen kommer, i den står
Hacke och Viggo]


Hacke: Hej.

Glenn: Hej.

Viggo: Hej.

Sune: Hej.

[Tystnad]

Sune: Jag såg programmet i lördags. Det var bra.

Hacke: Tack.

Viggo: Tack.

[Hissen öppnas och Egil kommer in. Sune tittar förvånat på honom. Hissen stannar och Egil
går ut igen.]


Sune: Var inte det han som var med i programmet i lördags?

Hacke: Jo..

Sune: Jobbar han här?

Hacke: Tydligen…

Sune: Känner du honom? Jag menar det var inte uppgjort?

Hacke: Uppgjort?

Sune: Ja vi kan ju inte ta folk som jobbar här, det börjar lätt gå rykten och folk kan tro
att det är fejkat.

Hacke: [skriker hysteriskt] Jag vet inte vad han gör här! Jävla idiot! Han började igår!
Hela världen behöver ju målas varför ska han måla just här?! Jävla idiot!

Sune: Men lugna ner dig Hacke. Har ni bara rent mjöl i påsen så är det väl ingen fara? Hej
med er! [Sune och Glenn går]

Hacke: [fortsätter att skrika] Vad gör den där målaren här? Han går mig på nerverna! Jag
sover inte på nätterna längre!

Viggo: Nej inte jag heller!


[Clary sjunger Sluta sjung skit medan hon ”gestaltar” texten. Sune och Glenn står i
kontrollrummet och tittar.]


Sune: Är det här också någon slags humor som jag inte förstår?

Glenn: Satir menar du?

Sune: Ja.

Glenn: [tittar i ett papper] Hon är bra.

Sune: Tycker du det?

Glenn: Nej men har du sett tittarsiffrorna? [räcker Sune pappret.]

Sune: Hon är jävligt bra!


[Hacke och Viggo kommer in i dekor rummet]


Hacke: Egil! Egil? Nej han är inte här.

Viggo: Olofsson sa ju att han skulle vara här.

Hacke: Egil? Egil? Nej, han är inte här.

Viggo: Det måste ju gå att prata med honom.

Hacke: Om han ska springa omkring här som en vålnad så hamnar jag på nervhem till slut.

Viggo: Han är ute efter oss på något sätt.

Hacke: Varför skulle han annars ta anställning här? [Egil tittar fram i ett ”hål” bakom
dem.]


Viggo: Men varför tar han inte kontakt med oss?

Hacke: Ja, så vi får det här ur världen. [De känner på sig att någon är bakom och vänder
sig sakta om, Egil försvinner långsamt.]
Egil! Vänta då! Egil! Varför gör han så här mot
oss?


[Vid hissen igen. Egil går fram och trycker på knappen. TV-apparaterna bakom honom visar
som förut olika program. Plötsligt hörs musik och en bild på Sune syns istället på alla
skärmarna.]

Clary: Titta noga på den här mannen damer och herrar. Detta kan vara Sveriges nästa
statsminister. Sune Finåker, finansmannen och mediemogulen som nu ger sig in i politiken
med sitt nystartade parti: Findemokraterna. Du påstår självsäkert att du blir vår nye
statsminister. [det blir nu närbild av studion där Clary och Sune sitter] Vad grundar du
det på?

Sune: Jag kommer att presentera en ny sorts politik helt enkelt som gör att folk kommer få
det lättare. Folk vill inte ha det svårt folk vill ha det lätt. Det visar våra
undersökningar vi har varit ute och frågat folk: Vill du ha det svårt, har vi frågat – nej.
Vill du ha det lätt? – Ja. Det finns ju lättmjölk, lättmargarin, lättbetong och så vidare
därför har vi satsat på lättpolitik då allt kommer att bli lättare. Politiken kommer att bli
lättare, lättare skatt, lättare arbetslöshet…

Clary: Hur då lättare arbetslöshet?

Sune: Ja dom arbetslösa kommer att bli lättare alltså.

Clary: Hur menar du?

Sune: Dom kommer inte att vara lika tunga.

Clary: På arbetsmarknaden?

Sune: …Överhuvudtaget.

Clary: Dom är väl inte särkilt tunga nu heller på arbetsmarknaden?

Sune: Nä, men arbetslösheten är tung menar jag…

Clary: Arbetslösheten kommer att minska menar du?

Sune: Ja…vivi…i vikt.

Clary: Menar du att vi ska banta ner arbetslösheten?

Sune: Nej… vi ska banta ner dom arbetslösa så dom blir lättare. Det är det jag menar. Så
dom inte väger så mycket t-tungt alltså…på arbetsmarknaden.

Clary: Kan du utveckla det där resonemanget?

Sune: [irriterat] Människa krångla inte till detta allting ska ju bli lättare säger jag ju!
[Stort leende in i kameran] Rösta på mig jag tar hand om hela skiten! Sophämtning, dagis, a-
kassa, hundskatt, EU, försvaret, stålbranchen, skidlandslaget, jag har hand om allt! Ni
behöver inte bekymra er! [Reser sig och börjar gå, lämpor tänds och studion är mycket
större än man tidigare trott]
Jag lovar er en skön ny värld helt enkelt där allt bara är
underbart, underhållning, förströelse, förströelse, förströelse! Får jag presentera vår
näste finansminister Glenn Sivertsson. Vår nästa kommunikationsminister Viggo Florin och
vår näste kulturminister Hacke Häger!

[De börjar sjunga Du sköna nya värld. Ett gigantiskt shownummer…]


[Tillbaks till Egil. Åter en bild på Sune. Clary kommer fram bakom honom. Glenns röst hörs
från TV: n]

Glenn: Rösta på Findemokraterna. Då blir allting mycket roligare. Allting blir roligare
helt enkelt. Om du röstar på Findemokraterna. Så rösta på Findemokraterna. Det blir
roligare då. Roligare blir det. Om du röstar på Findemokraterna. Det blir helt enk… [Clary
och Egil har gått in i hissen och åkt.]


[Utanför Tv-huset. Egil går fram till sin cykel där Cosby sitter och väntar. Clary kör
förbi på sin moped, hon tutar och vinkar till honom, han ler.]


[Sune är ensam på sitt kontor. Han sträcker fram handen som för att hälsa i luften och
säger]


Sune: Sune Finåker, statsminister. [Han vänder lite på sig och gör en liten vinkning. Hand
vänder lite till på sig och sträcker upp båda händerna för att göra ”Peace-tecken”,
skrattar för sig själv. Dörren öppnas och kulturministern kommer in tillsammans med Gordon
Block. ]


Kulturministern: Hallå Sune.

Sune: Va? Kulturministern? Vad är det frågan om?

Kulturministern: Är du ensam?

Sune: Ja. Vad ni skräms.

Kulturministern: Vi har en del frågor som vi behöver ha spontana svar på. Så det var
viktigt att du var oförberedd.

Sune: [osäkert] Men, vad är det för frågor som måste ha spontana svar?

Kulturministern: Det här är konkurrensrådet Gordon Block från konkurrensverket.

Sune: God dag.

Gordon: God dag.

Kulturministern: Din monopolställning inom TV-mediet håller på att bli alltför stort Sune
särkilt nu när du har gett dig in i politiken.

Sune: Vi har väl fri konkurrens?

Kulturministern: Inom vissa gränser ja. Om monopolbildningen blir för stor upphör ju den
fria konkurrensen. Har du aldrig spelat Monopol?

Sune: Jodå, jag vinner varje gång.

Kulturministern: Ja, och så vill vi ju naturligtvis inte att det ska bli i verkligheten.
Därför har vi ett konkurrensverk. Som ska verka för den fria konkurrensen och motverka
monopolbildning.

Sune: Så när den fria konkurrensen tar sig alltför stora friheter och blir alltför fri
måste den fri-seras?

Kulturministern: Ja, och nu har jag tagit med mig Gordon här som ska syna dig i sömmarna
lite och se hur mycket du behöver, ”friseras”.

Gordon: Herr Finåker…

Sune: Säg Sune så säger jag Norton.

Gordon: Jag säger gärna Sune men säg inte Norton är du snäll..

Sune: Jaså varför det? [Tar ”omärkligt” Gordons klocka.]

Gordon: Därför att jag heter Gordon.

Sune: Vad är klockan Norton?

Gordon: Jag heter inte Norton!

Sune: Nej men vad är klockan? [Gordon tittar och Sune håller upp den] Här är den! Sunino
ficktjuvarnas konung! Hahaha. Jag har ett förflutet som ficktjuv det visste ni inte! Stor
attraktion på Kiviks marknad 1975!

Gordon: Herr Finåker…

Sune: Säg Sune så säger jag Norton. [ Tar ”omärkligt” Gordons plånbok]

Gordon: Jag heter inte Norton!

Sune: Nämen titta Nortons plånbok!

Kulturministern: Snälla Sune det här är allvar!

Sune: Självklart.

Gordon: Det stod i tidningen om dig, Sune.

Sune: Det gör det ofta. [Börjar pilla med Gordons slips.]

Kulturministern: Låt honom vara!

Gordon: Ja!

Sune: Vad stod det i tidningen?

Gordon: Jo, ni hade uttalat er om era tittarsiffror.

Sune: Mina tittarsiffror menar du.

Gordon: Ja på era tolv kanaler.

Sune: Ja 14,4 miljoner ja.

Gordon: Ja.

Sune: Ja vad är det med det?

Gordon: Hur är det möjligt i ett land med knappt 9 miljoner invånare?

Sune: Vi måste ha höga tittarsiffror. [Pillar överallt på Gordon]

Gordon: Ja.

Sune: Ja.

Gordon: Ja.

Sune: Ja vadå då?

Gordon: Hur gör ni då?

Sune: När då?

Gordon: Hur gör ni för att ha så höga tittarsiffror?

Sune: Vi gör bra program som drar många tittare. [Är åter uppe vid slipsen och pillar.]

Gordon: Det existerar ju inte så många tittare i det här landet.

Sune: Var är din slips?

Gordon: Va?

Sune: Tudeluu!

Gordon: [skriker] Svara på min fråga!

Sune: Det är många invandrare som är här illegalt.

Gordon: Manipulerar ni med siffrorna? [håller på att sätta på sig slipsen igen]

Sune: Nej absolut inte, enligt Fifo…

Gordon: Fifo? Sifo har jag hört talas om men Fifo?

Sune: Vi anlitar Fifo.

Gordon: Som betyder?

Sune: Finåkers Institut För Opinionsmätningar. [tar Gordons slips]

Kulturministern: Ge honom slipsen!
Sune: Lille Nortons slips!

Gordon: [Tar slipsen. Till kulturministern] Kommer ni någonstans?

Kulturministern: Kan du skärpa dig Sune det här är allvar!

Sune: Självklart.

Kulturministern: Manipulerar ni med era tittarsiffror eller inte?

Sune: Vad spelar det för roll? Alla tittar på mina kanaler i alla fall och det blir bara
fler och fler som tittar hela tiden.

Kulturministern: Det kan väl inte bli fler än alla!

Sune: Nej det kan det inte men det blir det ändå och snart är det val och det kommer att
bli som enda stor melodifestival som jag kommer att vinna överlägset för ingen kommer att
höra dom andra låtarna överhuvudtaget. [Börjar åter pilla med Gordons slips men varje gång
Gordon försöker ta bort hans händer så börjar han leka med dom genom att gunga dom fram och
tillbaka]
Och ingen av tidningarna kommer att skriva att fel låt vann för tidningarna är
mina också! Och vi kommer få alla röster som finns! [Har lyckats ta Gordons slips.] Och
snart kommer ingen komma ihåg att det funnits några andra partier överhuvudtaget, folk
glömmer fruktansvärt fort. Det kommer att bli ett sånt megamonopol så hela konkurrensverket
kommer ruttna ihop och det enda som blir kvar är konkurrensrådets tomma skjorta! [Sliter av
Gordon hans skjorta.]
Sunino ficktjuvarnas konung, Sveriges näste statsminister! Hahaha!



[ I samma park som tidigare ligger Hacke och Viggo och tittar på en man med en kamera som
ska ta kort på en staty i bakgrunden]


Hacke: Det blir perfekt, ta honom. [De ska just börja filma när Egil och Cosby kommer
gående och sätter sig på bänken bredvid mannen .En medarbetare kommer fram och putar omkull
staty för att sedan fortsätta gå. ]
Jaha, nu är det dags för min entré.

Viggo: Ser du vem det är?

Hacke: Egil? Har han suttit där hela tiden?

Viggo: Ja det tror jag.

Hacke: Är det så alltså…

Viggo: Ja vi måste ha hans tillstånd också…faktiskt.

Hacke: Fanskapet driver med oss! [Medarbetaren kommer med den lurade mannen]

Medarbetaren: Vart tog ni vägen? Blev det inte bra? Jag tyckte det kändes jävligt bra.

Den lurade mannen: Är det sant? Hacke Häger?Är det långa näsan? Det är helt otroligt, jag
får vara med i TV alltså? Vad himla roligt…

Hacke: Vi måste prata med målar´n. [Hacke och Viggo springer iväg.]

[Egil cyklar i parken. Hacke och Viggo kommer springande efter och kastar sig i bilen. Egil
svänger in på en cykelväg och de andra kör efter, efter att först ha kört för långt och
tvingats backa.]


Viggo: Det här är ju en cykelväg!

Hacke: Ao.

Viggo: Här får man ju bara cykla!

Hacke: Ao.

Viggo: Vi cyklar väl inte?

Hacke: Jo vi är ute och cyklar utav bara helvete! Där är han! [ Egil cyklar lugnt förbi två
stora stenar som bilen inte kör lugnt förbi utan rakt in i.]



[Utanför Tv-huset. Clary går fram till sin moped. När hon ska åka kör Glenn och Sune upp
vid sidan av den med en golfbil.]


Glenn: Ditt program har blivit en succé, Clary. Vi tycker det är roligt, Sune och jag.

Clary:Jaså, ja det hoppas jag.

Glenn: Har du sett siffrorna?

Clary: Nej.

Glenn: De är väldigt bra.

Clary:Jaså?

Glenn: Som sagt…vi tycker det är roligt, Sune och jag.

Clary: Vart ska ni?

Glenn: Till golfbanan. Ska du med?

Clary: Nej, tack.

Glenn: Som sagt… du har uppenbarligen nått fram, Clary. Ditt program ligger helt rätt för
intellektuella kvinnor i medeltiden.

Clary: Medelåldern.

Glenn: Va?

Clary: Medelåldern menar du väl?

Glenn: Ja?

Clary: Du sa medeltiden.

Glenn: Det var ett skämt, Clary. Det var ett skämt.

Clary: Jaså.

Glenn: Nu är det så att Sune skulle behöva vara med i ditt program.

Clary: Jaså?

Glenn: Ja, det skulle sitta fint nu inför valet. En stark insats i ditt program skulle
sitta som… låt oss säga som... Ja, det skulle helt enkelt sitta som… den där... ja, du vet
vad jag menar, va? I hon som vi brukar kalla för Greta. Är du med mig?

Sune: Fan vad du är omständlig, Glenn! Säg som det är rakt ut bara: jag ska vara med i
hennes jävla program! Det enda hon ska tänka på är att det inte ställa några svåra frågor
som jag inte kan svara på.

Clary: Jaså, är det det ni vill? Vara med i mitt program?

Glenn: Ja, Sune alltså.

Clary: Glöm det.

Glenn: Va?

Clary: Det är otänkbart.

Glenn: Vadå, varför det?

Clary: Han sa ju det själv; Jag får inte ställa några frågor som inte han kan svara på.

Glenn:
Ja?

Clary: Vad ska jag ställa för frågor då? Ciao! [Hon kör iväg.]

Glenn: Fan vad du är klumpig! Om du kunde lära dig att vara diplomatisk nån enda gång.

Sune: Diplomatisk! Vadå, det är ju mitt TV-program, det är jag som betalar, jag gör väl som
jag vill!

Glenn: Inte med henne. Om inte du passar dig kan hon göra en stor jävla pajas av dig inför
hela svenska folket.

Sune: Hahahaha! [Går ut ur bilen med en golfklubba och försöker under följande replik hela
tiden träffa bollen vilket misslyckas.]
Det var det dummaste jag har hört! Hon skulle bara
våga! En gås är vad hon är. En höna, en Legor (?). Men jag, jag är en vinnare, Glenn. Jag
kan inte förlora, jag har min charm, min vinnarinstinkt, ingen kan göra en pajas av mig.
Jag har aldrig förlorat i hela mitt liv, jag kan inte förlora. Det här är min match, jag är
osårbar. Inget kan stoppa mig. FAN! [Viggo Florin och Hacke Häger kommer med en
bärgningsbil med deras kraschade bil på släp.]
Så kulturministern har varit ute och
kulturkrockat?

Hacke: Inte alls.

Viggo: Vi får nog köra repriser nästa vecka är jag rädd.

Bärgningsbilschauffören: Ta målar'n då, den var för jävla bra! [kör iväg]

[I riksdagshuset]


Kulturministern: Sveriges ministrar i Sveriges regering. Jag har samlat er här till detta
allvarliga krismöte därför att det har dykt upp ett hot mot vår demokrati av tidigare
aldrig skådat slag. Det har dykt upp en ny aktör på den politiska scenen – Sune Finåker.
Finansmannen, mediemogulen och nu också politikern som bestämt sig för att ta makten här i
Sverige med hjälp av, lätt underhållning. Han är på god väg att lyckas, han har så gott som
total monopolställning på den så kallade fria TV-marknaden och med hjälp av sina tolv TV-
kanaler, sina radiokanaler, sina tidningar har han lyckats få det tidigare så vaksamma och
misstänksamma svenska folket att frivilligt låta sig förströs och förslöats nästintill
medvetslöshet. Redan nu har han 30 % av väljarna bakom sig och siffran ökar hela tiden. Hur
ska vi kunna stoppa honom? Jo, jag tror att det bara finns ett enda sätt, eftersom
människor idag är så totalt fixerade vid underhållning och förströelse måste vi försöka slå
honom med hans eget vapen nämligen, underhållning. Ni har alla fått varsin låda. Varsågoda
och öppna era lådor. Vad hittar ni? Jo, steppskor. Just det, steppskor. Vi tränar mellan
sex till åtta varje dag samt enskilda träningar så fort ni kommer åt.

[Egil cyklar med Cosby i fram. En grupp clowner dansar i en ring runt en gammal tant. Egil
cyklar två varv runt ringen och åker sedan vidare. Han vinkar åt Hacke och Viggo som stått
i ett tält längre bort. De springer förvånade ut från tältet och ser efter honom]


[Sune, Glenn, Clary, Hacke och Viggo är i Sunes kontor. Sune sitter i en gigantisk fåtölj
och vickar fötterna fram och tillbaka.]


Sune: Fan vad det går bra för mig just nu. Hihihi…eller hur Glenn?

Glenn: 45 % visar senaste Fifomätningen.

Clary: Vad visar Sifomätningen?

Sune: Känner jag inte till.

Clary: 30 hörde jag.

Sune: 45 är de siffrorna vi använder.

Clary: Som kommer från ditt eget mätningsinstitut ja.

Sune: Ja…

Clary: Hur kommer det sig att Sifosiffran är lägre tror du?

Sune: Dom har väl frågat fel folk.

Clary: Just det.

Sune: Det är ju därför jag har ett eget mätningsinstitut för att kunna vara säker på att
dom frågar rätt folk!

Clary: Just det, jag skulle inte ha kunnat sagt det bättre själv.

Glenn: Bråka inte nu!

Clary: Vem bråkar?

Sune: Ja, inte jag!

Clary: Inte jag heller.

Glenn: Desto bättre, okej dags att skissa förutsättningarna. Det är så här att
Findemokraterna ska ha en direktsänd slutspurtsgala i alla tolv kanalerna samtidigt. Vi ska
lotta ut priser för en halv miljard. Kändisar ska komma, byta kläder, visa upp sina barn,
gissa på youghurtmärken. Vi ska ha skönhetstävlingar, Miss Mega Babe, Bimbolotto,
Skäggstubbs SM, Bygel BH VM. Vi ska visa repriser, roliga snuttar, bästa biten ur Långa
näsan. Den med målar´n till exempel som alla pratar om. Vi ska ha artister, dansband,
trolleri, cirkus, allt. Sex timmars direktsändning.

Clary: Ursäkta att jag frågar men vad har detta med Findemokraterna att göra?

Glenn: Vadå vad menar du?

Clary: Ja, är inte detta en slutspurtsgala för Findemokraterna?

Glenn: Jo.

Clary: Då brukar man väl understryka de viktigaste frågorna i ett partis partiprogram?

Glenn: Vadå?

Clary: Det här är alltså Findemokraternas partiprogram?

Glenn: Partiprogram? Ja Findemokraterna är ju ett parti och det här är ett program.

Clary: Lysande…

Sune: Vad är det nu då som inte passar?! [reser sig]

Glenn: Lugna dig nu Sune.

Sune: [vandrar runt] Du är alltid så förbannat näbbig jämt! Tänk på att du är anställd här
som medarbetare, inte motarbetare. Du kanske har missförstått alltihop, det är meningen att
du ska medverka inte motverka. Vi hade tänkt att du skulle vara programledare för hela den
här skiten.

Clary: Gärna.

Sune: Men det förstår man ju nu att det passar naturligtvis inte alls.

Clary: Jo det gör det visst.

Sune: Och inte fick man vara med i ditt program heller, men det säger jag dig att om inte
du slutar upp med dom här förbannade fasonerna…

Clary: [reser sig och står rakt framför honom] Jag vill gärna vara programledare för hela
din valpropagandaskit! Har du koks i öronen eller?! [sätter sig]

Sune: Va?

Glenn: Hon ställer upp Sune.

Sune: Va?

Glenn: Säg inte mera nu hon ställer upp.

Sune: Ställer hon upp?

Glenn: Ja, jag vet inte vad du gjorde eller hur det gick till, men hon ställer upp.

Sune: Men varför säger hon emot mig hela tiden då?

Glenn: Hon säger inte emot dig hon ställer ju upp säger jag!

Sune: … Vad bra! Du ska ju bli skolminister Clary i min regering, det är klart du måste
ställa upp. [Stryker hennes kind med fingret, hon tar genast bort handen] He, du är ju den
som är mest utbildad av oss allihop. [Han sätter sig i fåtöljen igen]

Glenn: Låt mig sammanfatta, vi vill helt enkelt att våra två största programledar-ess,
Hacke Häger och Clary Blomstedt, ska lotsa oss genom den här kvällen och föra oss fram till
en förkrossande valseger. Vad säger ni? Ja, Clary har redan svarat vad säger du Hacke?

Hacke: Va? Ehh ja,jojojo visst…jag ställer upp!

Glenn: Och du Viggo, du blir producent för alltihopa.

Viggo: Jaså…jaha, ja, ja visst.

Glenn: Vad är det med er? Ni verkar ju helt borta.

Hacke: Va? Nej det är ingenting, vi mår finemang, i alla fall jag.

Viggo: Ja visst, det är bara prima liv.

Sune: Det är det ju inte alls, det syns ju lång väg. Vad är det med er?

Viggo: Nä, det är bara det… vi får nog räkna med att köra repriser nästa gång är jag rädd.
Det har gått lite knackigt på sistone och sånt tar ju på humöret så att säga.

Sune: Spara målar´n då den måste vi ha med i det här programmet.

Viggo: Målar´n ja, hur var det med honom?

Hacke: Ja, var han så rolig egentligen?

Viggo: Ja, jag har hört flera som…

Sune: Som vadå?

Viggo: Som inte tyckte att den var alls så värst…alltså…

Hacke: Ja precis alltså dom tyckte inte alls om den så värst mycket…

Sune: Målar´n pratar ju alla om!

Hacke: Nä, inte alla…

Viggo: Nej, jag träffade en som…

Sune: Som inte vadå?

Viggo: Som inte prata om målar´n.

Sune: Målar´n pratar alla om det är klart vi ska ha med den, det är det roligaste inslag ni
har haft. Eller hur Glenn?

Glenn: Ja absolut. Vi måste gå nu Sune, det är dags för ditt dagliga tal till folket.

Sune: Ja, vi var väl ändå klara med varandra. Hej med er. Vad ska jag prata om idag?

Glenn: Du ska prata om hur du ska ersätta skolundervisningen med små tecknade
sköldpaddsserier.

Sune: Bra, press på föräldrarna. Perfekt. [de går]

Clary: Ni har inget tillstånd från målar´n, är det så?

Hacke: Nej, så är det inte…

Viggo: Nej, nej inte alls.

Clary: Det var därför han inte var med i studion?

Hacke: Nej, han var ju… bortrest.

Viggo: [samtidigt] Nej, han var på sjukhuset.

Hacke och Viggo: Ja just det han var ju…

Hacke: På sjukhuset.

Viggo: [samtidigt] Bortrest.

Clary: Och det är därför han har börjat jobba här. För att ni sände hans inslag utan
tillstånd. Och nu måste ni börja köra repriser. Så elegant… [hon går]


[Trappuppgången i Egils hus. Som vanligt hörs TV-ljud och skratt från grannarna. Viggo
kommer upp för trappan och ringer på hos Egil som öppnar.]


Viggo: Hejsan, ursäkta att jag stör. Viggo Florin, producent på TV. Vi har träffats
faktiskt. Jag vet inte om du minns det.

Egil: Jo visst.

Viggo: Får jag komma in?

Egil: Ja varsågod. [De går in] Ja, jag är bortbjuden ikväll så jag håller på med
förberedelsebestyr.

Viggo: Jaså? Jaha? Ja, jag ska fatta mig kort. Det hart ju skett ett missförstånd kan man
säga. Ett väldigt beklagligt missförstånd.

Egil: Jaha..ja varsågod och följ med in här i rummet.

Viggo: Jaha, tack.

Egil: Hade det skett ett stort missförstånd? [under tiden de pratar gör Egil i ordning sig]

Viggo: Ja, i samband med ditt inslag. Att vi sände det alltså…

Egil: Var det ett missförstånd?

Viggo: Ja, eller misstag kanske man snarare ska kalla det.

Egil: Det var så konstigt med det där tycker jag.

Viggo: Jaså?

Egil: Ja, först eh, fick jag ju ett papper av er som jag skulle skriva på och sen behövdes
det helt plötsligt inget papper alls. Det gick tydligen precis lika bra utan papper.

Viggo: Nej det gjorde nog inte det i alla fall. Det är därför jag är här nu faktiskt.
Därför har jag ett papper med mig och nu när skadan redan är skedd så att säga så ligger
det ju ännu mera i ditt intresse att du har ett papper. Eller vi har ett papper, kanske jag
ska säga, mellan oss så att säga som reglerar vad som gäller.

Egil: Jag vet vad som gäller. Om jag inte skriver på det där pappret så får ni inte sända
inslaget. Så är det, eller hur?

Viggo: Ja.

Egil: Har jag skrivit på pappret?

Viggo: Nej…

Egil: Har ni sänt inslaget?

Viggo: Ja…

Egil: Då är det ju ni som inte vet vad som gäller.

Viggo: Ja det kanske förefaller så. Men…

Egil: Ja, jag pratade med en bekant om det där och hansa att eftersom ni har sänt inslaget
fast ni inte hade tillstånd att sända det så skulle jag kunna utnyttja det – mot er. Och
särkilt nu när Sune Finåker har startat parti och ska bli statsminister. Jag skulle kunna
se till att han inte blir statsminister. Sa min bekant.

Viggo: Ja men så långt ska det väl inte behöva gå?

Egil: Vill du ha Sune Finåker som statsminister?

Viggo: Ja, det har jag ju i praktiken redan nu.

Egil: Du får ursäkta mig men jag är som sagt bortbjuden ikväll. Kom Cosby!

Viggo: Så du tänker inte skriva på då alltså?

Egil: Nej, jag föredrar att stanna i opposition. [Går ut med en stor bukett blommor samt
Cosby i famnen och ringer på hos grannen. Viggo kommer ut från Egils rum samtidigts som Fru
Fröberg öppnar.]


Egil: Ni får sköta om eran hund nu för jag är bortbjuden ikväll och…

Fru Fröberg: Såg ni? På TV: n alldeles nyss? Vi såg det, det var förskräckligt. Hur dom var
elaka mot en liten hund. Ja dom brydde sig inte om den! Den blev lämnad vind för våg, en
stackars liten hund, den dog! [Cosby springer över till Egils lägenhet utan att hon märker
det]
Jag har ringt och sagt att så här får det inte gå till. I TV alltså, och nu ringer
Ernst jag sa att vi måste ringa båda två, det var så förskräckligt, en stackars liten hund,
den dog! Ja, annars blir det ju ingen effekt, om vi inte ringer båda två menar jag.

Egil: Sköt om eran hund nu…

Fru Fröberg: Tänk att människor kan vara så grymma mot en liten hund. Det är förskräckligt.
Jaja… Snart är det familjen Palle.[Ropar inåt] Har du ringt nu Ernst eller var det
upptaget… [går in och stänger dörren]

Viggo: Är det deras hund?

Egil: Ja…[Går in i lägenheten och hämtar Cosby]

Viggo: Men du tar hand om den ibland?

Egil: Ja, för det mesta…[stänger sin dörr, öppnar Fröbergs och släpper in Cosby]

Viggo: Trivs han inte hos dom?

Egil: Jodå, men dom ser nästan alltid på TV och han har andra intressen också. [de går ner
för trappan]

[Fru Fröberg öppnar dörren och Cosby smiter ut och springer ner för trappan]


Fru Fröberg: Cosby? Cosby? Nähä. [Stänger dörren.]

[Hacke står utanför Egils hus när Viggo kommer ut.]


Hacke: Gick det bättre utan mig?

Viggo: Det kan jag väl inte påstå direkt.

Hacke: Du fick ingen underskrift alltså?

Viggo: Nej han ville ”vara kvar i opposition”. Han var bortbjuden ikväll så han var lite
stressad. [De går mot bilen samtidigt som Egil kommer ut med cykeln och Cosby i bakgrunden.]

Hacke: Jaså, vart då?

Viggo: Ja, jag vet inte.

[Egil ringer på en dörr, Clary öppnar ]


Clary: Välkommen.

Egil: … Tack. [Han och Cosby går in och Clary stänger dörren.]


[Sune står på ett podium i en TV-studio som håller på att förberedas inför direktsändningen,
Sune tittar in i en kamera.]


Sune: Här är Sune Finåker med finaste nytt, hehehe. Va, var det inte kul Clary?

Clary: [som går förbi] Jättekul.

Viggo: [kommer upp på podiet med två pojkar, en lite större med en stor spargris och en
lite mindre med en liten spargris]
Vi måste repetera spargrisgossarna.

Sune: Självklart, är det dom jag ska slå sönder?

Viggo: Japp.

Sune: Du hur ser siffrorna ut förresten?

Viggo: Vi ökar med nästan tre procent om dagen.

[En TV-medarbetare kommer upp på podiet med en apa som har kläder på sig.]


Medarbetaren:
Kan apan se ut såhär?

Viggo: Javisst.

Sune: Vad ska apan göra?

Viggo: Han ska vara domare i folkdanstävlingen.

Sune: Jaså.

Viggo: Är han okej?

Sune: Javisst. [Håller om apan och tittar in i kameran.] Säg ja till apan. Japan. Hihii.

Viggo: [Till medarbetaren.] Det är bra, tack. [Medarbetaren går.] Spargrisgossarna ja.
[Sune tar fram en hammare] Den här gossen kommer in först, han symboliserar hur knapert och
jävligt vi har haft det i landet tills nu och han har en lite fjuttig spargris som…

Sune: Som jag omedelbart slår sönder! [slår sönder den lilla spargrisen] Hahahaha!

Viggo: Nej vänta! [Den lilla pojken börjar gråta medan Sune skrattar och fortsätter slå med
hammaren på skärvorna på golvet.]
Du skulle ju inte slå sönder den nu! Det är ju bara
repetition!

[Chefsrekvisitören kommer fram.]


Chefsrekvisitören: Nej, nej, nej, nej, nej slog ni sönder spargrisen? Det var ju den enda
vi hade, och det var hans egen! [Sune reser sig.]

Viggo: Men ni kan väl inte bara ha en spargris?

Chefsrekvisitören: Men det är ju direktsändning. [Går iväg med den gråtande pojken] Slog
den dumma farbrorn sönder din spargris…nej…

Viggo: Ja hammarn var tydligen bra.

Sune: Jaha.

Viggo: Ja då fortsätter vi. Den här gossen symboliserar alltså hur det kommer att bli när
du blir statsminister. Vi kommer att få ett synnerligt välmående folk med tjocka spargrisar.

Sune: Men den slår jag inte sönder?

Viggo: Jodå, men inte nu, den är sprängfylld med pengar det blir en bra effekt.

[Hacke kommer upp på podiet.]


Hacke: Får jag prova en övergång på er båda, jag tänkte såhär: Walt Disney gjorde ju om
Kalifornien till ett enda stort Disneyland. Nu ska Sune Finåker göra om Sverige till ett
enda stort Finland!

Sune: Finland?

Hacke: Hehe, det var kanske inte så bra…

Sune: Nähej…

Hacke: Nej, jag får hitta på nåt annat. [Går.]

Viggo: Var vi klara med spargrisgossarna?

Sune: Javisst. [Den andre pojken går iväg.] Var ska jag sitta nånstans?

Viggo: Kom.

Sune: [Medan de går.] Vad tror du om att jag sjunger en liten sång? Jag tänkte att jag
skulle sjunga den längsta sång jag kan.

Viggo: Jaså är det så bra det tror du?

Sune: Ja den går såhär: [sjunger] Kvart över elva – halv tolv.

Viggo: Den var väl inte så lång?

Sune: Jo den börjar kvart över elva och slutar halv tolv. Haha…

Viggo: Häruppe tänkte jag att du skulle sitta. [De går upp för en gul trappa till en
gigantisk fåtölj, likt den i Sunes kontor.]


Sune: Häruppe i den här stolen?

Viggo: Ja.

Clary: [Som står bakom den.] Som en Gud som tittar ner på sitt folk.

Sune: Säger du det? Ja… det känns lite pampigt faktiskt. Men, är det inte lite naket? Ska
det inte vara något mera här? Så det blir lite hemtrevligare?

Viggo: Som ledare får du inte bli för allmän.

Clary: Nej, men ligger det inte något i det Sune säger? Blir det inte lite sterilt? Skulle
han inte ha något levande som gör honom både mänsklig och övermänsklig på samma gång?

Sune: Mm, det gillar jag. Mänsklig och övermänsklig, fan vad bra!

Viggo: Vad skulle det vara?

Clary: En guldfisk.

Sune: En guldfisk?

Clary: I en liten skål. På en piedestal.

Viggo: Ja, det kanske inte är så dumt? Det är både hemtrevligt och lyxigt på samma gång.

Chefsrekvisitören: Kan du komma och godkänna munspelsflickornas strumpbyxor?

Viggo: Javisst, ursäkta mig. [Går]

Sune: Guldfisk, det är ta mig fan bra.

Clary: Ja den kan ha stort symbolvärde, den kan symbolisera både välbefinnandets mysiga
lugn och ro och tillväxtens gyllene guldreserv.

Sune: Saken är klar vi ska ha en guldfisk. Var är Viggo?

Clary: Det behöver vi inte störa Viggo med. [Hon vänder sig till Egil som hela tiden stått
bakom på en stege och målat.]
Du? Hallå?

Egil: Jag?

Clary: Ja, kan du komma hit lite?

Egil: Ja…vad är det?

Clary: Kan du skaffa en guldfisk i en liten skål som ska stå på en piedestal här intill
fåtöljen?

Egil: Ja, visst.

Clary: Bra, det var bara det. [Egil börjar arbeta igen.]

Sune: [Tyst till Clary.] Jag känner igen honom.

Clary: Ja det är väl inte så konstigt, han är ju en av dina anställda.

Glenn: Hallå allihopa! Kom hit! Ni måste se det här! Det är direktsändning ifrån riksdags
huset. Regeringen presenterar sin nya giv inför valslutspurten. [Alla samlas framför en TV.]

Röst från TV:n: Och regeringen tar nu upp kampen med Findemokraterna, och ska försöka vinna
väljarna på samma sätt som dom, nämligen genom lätt underhållning.

[En regering som kan dra en liten stepp sjungs och steppas .Efteråt står alla tysta
framför TV:n ett ögonblick.]


Viggo: Okej, det var det! Vi tar femton minuters paus.

Glenn: [Till Sune medan de går.] Det var fan vad dom hade fläskat på.

Sune: Vilka då?

Glenn: Regeringen.

Sune: Är du orolig?

Glenn: Ja.

Sune: Ja, det är inte jag.

Glenn: Tyckte du inte att det var bra?

Sune: Jo, men det var för avancerat. Stämsång och stepp, folk förstår sig inte på sånt i
det här landet, dom ska ha allsång och foxtrot. Där går chefen för snickeriet.

Glenn: Jaså, hur vet du det?

Sune: Det sågspå´n. Hehe, bra va?

[Hacke och Viggo står vid en kaffeautomat och dricker kaffe.]


Hacke: Är det bra att Egil springer omkring här i kulisserna?

Viggo: Nja, egentligen är det väl inte det med tanke på det han sa när jag var hemma hos
honom.

Hacke: Ja, och om vi nu ska köra hans inslag en gång till, utan tillstånd, vad gör han då
tror du?

Viggo: Jag vet inte. Uppriktigt sagt så förstår jag mig inte på honom.

Hacke: Vi skulle kanske försöka omplacera honom. Men då kanske folk börjar undra?

Viggo: Och kommer på det menar du? Som Clary gjorde?

Hacke: Ja, det är nog bättre om vi försöker hålla färgen tills det här är över.

Viggo: Efter valet blir det säkert tillåtet att sända såna här inslag utan tillstånd.

Hacke: Retroaktivt?

Viggo: Ja.

Hacke: Ja, det blir väl en bra fråga att driva för den nye kulturministern. [De går.]



[Gatan där Egil bor. Egil kommer cyklande med Cosby i fram och Clary åker bredvid på sin
moped, de pratar med varandra och vinkar när Egil stannar för att gå in på gården till
huset.]


[Sune ligger i ett solarium i ett rum i Tv-huset. Glenn kommer in.]


Glenn: Vad gör du?

Sune: Har vi inte färg-TV?

Glenn: Jo.

Sune: Då så.

Glenn: Du hade rätt om regeringen.

Sune: Jaså?

Glenn: Deras siffror sjunker hela tiden, trots steppnumret.

Sune: Vad var det jag sa? Det var för avancerat och märkvärdigt.

Glenn: Ja, tydligen.

Sune: Hur går det för oss då?

Glenn: Nästan 80 % nu.

Sune: [”Öppnar solariet” och drar upp de svarta skyddsglasögon han haft på sig.] Den lätta
vägens politik!

Glenn: Säg ja till apan – Japan. [de skrattar]

Sune: Bravo Glenn, det var roligt! [Reser sig] Vad är motsatsen till allvarligt sjuk? –
Skojfrisk! [han går]


[Trappuppgången i Egils hus, Egil ringer på hos Fröbergs, Fru Fröberg öppnar.]


Egil: Nu måste ni sköta om eran hund för jag har ett väldigt omfattande arbete idag och…

Fru Fröberg: Javisst, vi ska titta på den där roliga valgalan det tycker nog Cosby är
roligt. [Tar Cosby.] Vi har bullat upp där inne Ernst och jag.

Egil: Nej förresten han kan få följa med för en gångs skull. [Tar tillbaka Cosby, låser sin
egen dörr och går.]
Godkväll.

Fru Fröberg: Jaha.

Herr Fröberg: Skynda dig Dagmar! [Hon stänger dörren.]

[I TV- studion. Sune sitter i sin fåtölj, musiken till Du sköna nya värld hörs. Kameran
vandrar genom studion fram till Hacke och Clary.]


Clary: Välkommen till Findemokraternas stora slutspurtsgala.

Hacke: Sex timmars direktsänd underhållning av högsta klass.

Clary: Tävlingar, priser, kändisar, artister och så lite, lite politik också.

Hacke: Men inte för mycket vi måste ju komma ihåg att i första hand ska vi ha roligt ikväll.
Koppla av, skratta, trivas. Och då kan vi inte ha för mycket politik! Eller hur Clary?

Clary: Självklart inte Hacke, politik är ju så tråkigt! Men nu ska ni få träffa en person
som har lovat att göra politiken till något roligt, lustfyllt, lätt och glatt, vår nästa
statsminister helt enkelt: Sune Finåker.

Sune: Kära tittare, här sitter jag och njuter och trivs. Enligt de senaste
opinionssiffrorna kommer 85 % av er gå ut och rösta på mig imorgon. Jag säger bara: ni
andra femton, vad ska ni göra? Va? Låt mig släppa ett litet vallöfte såhär i elfte timmen,
med Findemokraterna vid makten kommer vi kunna avskaffa alla skatter helt. Statens finanser
kommer istället finansieras av reklamintäkter. Vad sägs om det, va? Hehehe…Varsågoda, Clary
och Hacke.

[Glenn står i kontrollrummet med arbetare omkring sig.]


Kontrollrumsarbetare: Det ringer någon och klagar på att guldfisken har för liten skål. Är
det något att bry sig om?

Glenn: Nej, nej, skit i det. Det är väl bara någon sinnesförvirrad dåre.

Kontrollrumsarbetare: Mm…

Hacke: [I studion] Det är dags för kvällens första tävling, miljonsnöret och kvällens
första tävlande: Viking Holm från Tranås. Välkommen Viking.

Viking: Tack.

Hacke: Hur känns det, gick resan bra?

Viking: Jag fick byta i Hallsberg.

Hacke: Jaså…jaha…men du har inget emot att vinna två miljoner nu i alla fall, om du drar i
rätt snöre?!

Viking: Två? Jag trodde det var tre?

Hacke: Nej, två är det Viking, men det ska väl räcka en bra bit. Det kan bli en också, om
du drar i fel snöre.

Viking: Jaså!

Hacke: Ja så nu gäller det alltså…

[I kontrollrummet.]


Kontrollrumsarbetare: Folk ringer hela tiden och tjatar om den där guldfisken. Vad ska vi
göra?

Glenn: Va? Dom är ju inte kloka. [Det ringer.] Jag tar det. Hallå?

[Egil står utanför studion med en telefon.]


Egil: [Med en annan dialekt och röst] Jag tycker det är förskräckligt att ha en så stor
guldfisk i en så liten skål. Tänk om programledar´n blev tvungen att sitta i en liten låda
som var en meter bara! Det skulle inte va roligt för programledar´n det! [Lägger på.]

Glenn: Vänta vem talar jag med? [Suckar och lägger på.] Detta är ju inte klokt. [Det ringer
igen.]
Hallå?

Egil: [Med en ny dialekt och röst.] Hur kan ni ha den store guldfisken i den lille skålen?!
Vi har själva svärdbärare och dom har minsann gött om plats och mycke´ vatten å simma i och
man ser minsann på dom att dom e´lyckliga, men det ser man ju på den där tjocke guldfisken
att han inte mår bra. Min fru och jag tänker minsann inte rösta på någon djurplågare och
sadist inte! Hälsa den där Sunåker det! [Lägger på.]

Glenn: [Lägger på.] Det här går inte. Vi måste göra nånting. [Springer ut.]

Clary: Nu ska det bli lite allvarligare en liten kort stund. Vi har tagit hit
ekonomiprofessor Brio som har lovat att svara på några frågor. Välkommen.

Professor Brio: Tack.

Clary: Ja, Brio hur kommer det att gå för Sverige om inte Sune Finåker blir vald?

Professor Brio: Det kommer inte att gå bra.

Clary: Och det kan du säga som expert redan nu?

Professor Brio: Eh, som expert nu… ja. Eh som professor i ekonomi kan jag säga det, som
medborgare i Sveriges land kan jag säga det, [imiterar Carl Bildt] ”Ehh som… Carl Bildt kan
jag säga det”. [Imiterar Ingvar Carlsson.] ”Jag kan säga det som Ingvar Carlsson.”
[Imiterar Arne Weise.] ”Jag kan säga det som, Arne Weise.” Eh…men jag kan inte säga det som
Göran Persson.

Clary: Nähä, men det var väldigt bra ändå tycker jag. Tack professor Brio.

Professor Brio: Tack.

[Clary får en lapp av en medarbetare.]


Clary: Jaha… nu är det tydligen dags för Sune Finåker att säga några ord igen. Varsågod.

Sune: Kära tittare, många av er har hört av sig hit och varit upprörda att min guldfisk,
som förövrigt heter Jumbo, har en alldeles för liten skål. Jag vill bara att ni ska veta
det att det ser bara så ut. [Reser sig.] Det är en optisk synvilla, glaset i skålen
förstorar Jumbo så att han ser mycket större ut än vad han i själva verket är. [Han tar upp
Jumbo ur skålen och går fram till kameran.]
Titta här, såhär stor är Jumbo i verkligheten
jämfört med den här tändsticksasken. [Tändsticksasken är Mycket mindre.] Ja. Nu när ni vet
hur det ligger till, [lägger ner Jumbo i skålen igen] hoppas jag att ni kan fortsätta njuta
av vårt program. [Så fort kameran stängts av springer han iväg.]

[I kontrollrummet, Glenn och Viggo är där, telefonen ringer.]


Kontrollrumsarbetare: Findemokraternas slutspurtsgala. Ja… [Lägger på.]

[Sune kommer in.]


Sune: Har folk slutat ringa?

Glenn: Nej.

Kontrollrumsarbetare: Det var om guldfisken igen. Han var ännu mer förbannad.

[Det ringer, Sune går fram och svarar.]


Sune: Hallå?

Egil: [Med ännu en ny dialekt och röst] Jau vill protestera mout vilken gouldfisken
beihhandlas i de program ni utsänder! Att bruault bli oupptvingad ur sitt rätta element och
bli utsatt för en förneidrande jämförelse meid en tändsticksask ä en fruktansvärt
påfrestande anspänning för den stackars fisken! Och det är dessutom oubeihaugligt att och
rent av äckligt för oss TV-tittare att få hela Tv-rutan uoppfyllt av ett stackars djur som
kämpar å kippar efter andan föur sitt liv i ett underhåullnindsprougram i TV en
lördagskväll när man vill ha träivligt! [Lägger på, ler och går därifrån]

Sune: [lägger på] Jag måste göra en insats igen.

Glenn: Vadå, vad ska du göra?

Sune: Den där jävla guldfisken förstör ju alltihop. Jag måste övertyga folk om att den mår
bra! [Går.]

Glenn: Hurdå? Gör inget dumt nu!

[Hacke står i studion tillsammans med en liten flicka i röd klänning bakom står två flickor
till i blå resp. gul klänning. Framför Hacke och flickan står tre jättestora blomkrukor.]


Hacke: Vilken kruka har den röda blomman Elvira? Varsågod och börja vattna. [Hon vattnar i
en av krukorna och en stor röd ballong i form av en blomma kommer upp.]
Där var den röda
blomman ja! [Han lyfter upp henne.] Bravo Elvira, du har vunnit en miljon!

Sune: Ursäkta att jag avbryter men det har uppstått men det har uppstått en del oklarheter
kring guldfisken Jumbo, min kamrat här uppe på podiet. Många har hört av sig och varit
oroliga för att han far illa i skålen och en del har till och med fått för sig att han
utsattes för livsfara n… förut när jag tog upp honom ur skålen för att visa att han inte är
lika stor som han ser ut att vara… när han simmar… i sin skål. Eh, nu ska vi en ska vi en
gång för alla klargöra hur fint han har det och hur bra han trivs. [Går fram till skålen.]
Hej Jum… bo. [Upptäcker att Jumbo ligger på rygg på vattenytan med uppspärrade ögon.] Vad
är det med dig? Mår du inte… bra? Men vad i helvete! Du är val inte… död?! JUMBO! Vakna för
fa-an! [Tar upp Jumbo.] Men hur har detta gått till? Vad gör jag, hur får man liv i en sån
här? Mun mot… mun metoden… [För Jumbo mot munnen men tittar istället upp mot alla i
studion.]
Gör nåt för fan! Spela musik, dans! Vad som helst! Spela! Sjung! Dansa för
djävulen! Gör nåt!

[ En medarbetare springer fram till dansbandet Arvtwistarna som står på en liten scen och
viftar till dem att spela.]


Sångaren: Spela, spela…

[Arvtwistarna börjar spela Livets lotteri. Under tiden ser man hur folk samlas runt
fisken och en massa telefoner ringer inne i kontrollrummet.]


Glenn: [I telefonluren.] Nej! Fisken är inte död! Den bara vilar sig! Den fick en liten
chock förut när den togs upp ur vattnet så hastigt va… hehe… ja.

[Sången fortsätter medan de håller på att försöka återuppliva Jumbo, vilket misslyckas.]


Glenn: [I telefonluren.] Han är bara medvetslös! Jag är, jag är övertygad om att… om att
han kommer att repa sig va? En chock! Han fick en chock förmodligen! En chock! [En massa
fax kommer in med texter som ”Mördare”, ”Nu får det vara nog!”, ”Jävla sadist”! osv.]
Vi
har talat med en expert som har undersökt fisken. Han kommer att bli helt återställd.
Fisken alltså.

[En läkare kommer fram och sticker ner ett stetoskop i skålen. Han skakar på huvudet.]


[Hemma hos herr och fru Fröberg, Ernst Fröberg står med telefonen och Dagmar Fröberg står
bredvid.]


Fru Fröberg: Vi är upprörda.

Herr Fröberg: Vi är upprörda.

Fru Fröberg: Vi är chockade.

Herr Fröberg: Vi är chockade.

Fru Fröberg: Hur kan man göra så?

Herr Fröberg: Ja, hur kan man göra så mot ett stackars oskyldigt djur?

Fru Fröberg: Va? Vad sa du?

Herr Fröberg: Va? Är vi inte överens?

Fru Fröberg: Jo, vi är överens.

Herr Fröberg: Jo, vi är överens.

[I TV-studion ser man Arvtwistarna slutföra sången. I förgrunden går ett begravningståg med
sänkta huvuden. Sune går sist med Jumbo i sin skål.]



[Egil cyklar hem med en levande guldfisk i en skål i bak på cykeln. Från husen på gatan
hörs upprörda röster som pratar om vad de just har sett.]


[En bild av Findemokraternas affischer visas, i nästa bild är de nerklottrade. En röst hörs
från en nyhetsuppläsare.]


Nyhetsuppläsare: Enligt den senaste valprognosen torde det nu stå helt klart att Findemokraterna
troligtvis inte kommer att få en enda röst. [Egil och Cosby sitter framför TV: n
hos Egil och tittar.]
Det katastrofala resultatet skylls av en lika enad som förbluffad
expertkår helt och hållet på det brutala guldfiskmord som partiledaren Sune Finåker gjorde
sig skyldig till i gårdags kvälls direktsändning. Man kan bara spekulera…

[Det ringer, Egil stänger av TV: n.]


Egil: Hallå? [Reser sig.] Ja… ja… mm… nej jag döda den inte, jag bytte bara ut den.
Zoohandlar´n hade en som hade dött av ålder. Ja… nej Jumbo mår fint, han står här på min TV…
Ja, gärna… eh, asså nu? Ja, jag kommer, ja hej. Hej. [Lägger på.] Kom Cosby. [De går.]

[Man får se Jumbo i sin skål, ur skålen kommer en pratbubbla med texten: ”Vakna upp Svenska
folk! Räkna inte med mig nästa gång!”]


[Egil kommer ut på gatan med sin cykel. Han lyfter upp Cosby och sätter honom i lådan i
fram på cykeln. Han börjar sjunga Hjärtat. Under sånger åker han förbi hos Clary och hon
sätter sig framför honom på cykeln. Sedan åker de nerför en gata och försvinner medan
eftertexterna rulla upp.]


Tillbaka till huvudsidan