Mattaffären

Från: Tornado.

Abdul: Per Fritzell
Kund 1: Peter Rangmar
Spion 1: Knut Agnred
Spion 2: Claes Eriksson
Kund 2: Jan Rippe
Polisman: Anders Eriksson


Kund 1:
God dag, jag ska ha en matta.

Abdul:
Hmm, …Min bror är från Marocko.

Kund 1:
Jaha, min är från Jönköping.

Abdul:
En äkta persisk matta då, förstår jag?

Kund 1:
Nej.

Abdul:
Inte?

Kund 1:
Persien finns ju inte längre

Abdul:
Nej, visserligen…

Kund 1:
Så det ska vi inte ha.

Abdul:
Det är väldigt fina mattor.

Kund 1:
Var kommer dom ifrån?

Abdul:
Vilka då?

Kund 1:
Dom persika mattorna.

Abdul:
Vars kommer schweiziska klockor ifrån?

Kund 1:
Schweiz.

Abdul:
Ja. Alltså..?

Kund 1:
Kommer dom från Schweiz?

Abdul:
Persien, naturligtvis!

Kund 1:
Som inte finns längre.

Abdul:
Hmm… Min bror är från Marocko.

Kund 1:
Ja, du sa det.

Kund 1:
Har du nån matta eller?

Abdul:
Matta?

Kund 1:
Ja.

Abdul:
Persisk matta?

Kund 1:
Nej, eftersom inte Persien finns så kan det ju inte finnas några persika mattor.

Abdul:
Finns det persikor?

Kund 1:
Ja.

Abdul:
Alltså.

Kund 1:
Vadå?

Abdul:
Hmm… Min bror är från Marocko.

Kund 1:
Ja, men det har väl ingenting med Persien att göra.

Abdul:
Vilket då?

Kund 1:
Persikor.

Abdul:
Ursäkta, men har ni glömt lösenordet?

Kund 1:
Lösenordet?

Abdul:
Ja, ni är så fruktansvärt lik en spion jag känner, han skulle komma in här idag.

Kund 1:
Spion?

Abdul:
Sa jag spion? Nej, person menade jag förstås. Person, person, person, hör ni.

Kund 1:
Aha. Det här är alltså ingen mattaffär, det är en spioncentral, ett kamouflage, eller hur?

Abdul:
Ni är inte spion alltså?

Kund 1:
Nej.

Abdul:
Då är det här en mattaffär.

Kund 1:
Jaså? Då vill jag en matta

Abdul:
Min bror är från Marocko.

Kund 1:
Och jag har en syster i Tangangika.

Abdul:
Åh! Varför sa du inte det med en gång?

Kund 1:
Vadå?

Abdul:
Ni är ju spion i alla fall.

Kund 1:
Nej, det är jag inte.

Abdul:
Ja men ni kunde ju lösenordet.

Kund 1:
Kunde jag?

Abdul:
Var det en slump?

Kund 1:
Ja, i så fall.

Abdul:
Omöjligt. Ingen har nånsin knäckt våra lösenord.

Kund 1:
Det kanske är han.

[Spion 1 kommer in]

Abdul:
Vad får det lov att vara?

Spion 1:
En matta.

Abdul:
Hmm… Min bror är från Marocko.

Spion 1:
Jag har en syster i Tangangika.

Kund 1:
Bingo, det var han.

Abdul:
Vilken otur.

Kund 1:
Vadå, det var ju han.

Abdul:
Jamen vad gör vi med dig nu då?

Kund 1:
Vadå? Med mig?

Abdul:
Vad sägs om ett uppdrag?

Kund 1:
Nähe.

Abdul:
Då måste det bli hjärntvätt eller eliminering.

Kund 1:
Jag skulle ju bara ha en matta.

Abdul:
Hmm, en ny kund.

Kund 1:
Jag väntar gärna.

Abdul:
Vad får det lov att vara?

Spion 2:
Varför inte en matta.

Abdul:
Storlek? Prisklass? Kvalitet? Färg? Mönster? Fransning?

Spion 2:
Hur är det med din bror?

Abdul:
Jo tack, hur så?

Spion 2:
Är inte han från Marocko?

Abdul:
Nej, han är från Dortmund.

Spion 2:
För helvete skärp dig nu!

Abdul:
Jag vet väl var min bror kommer ifrån.

Spion 2:
Jag har en syster i Tangangika!

Abdul:
Nej!

Spion 1:
Det är min syster du pratar om.

Abdul:
Vi har en förrädare bland oss.

Spion 1:
Jag var här först.

Abdul:
Nån spelar dubbelspel.

Kund 1:
Jag var här först.

Spion 2:
Vem är han?

Spion 1:
Han var här när jag kom.

Abdul:
Just det, vem är du egentligen som springer här och snokar?

Kund 1:
Jag skulle bara köpa en matta, till gillestugan.

Abdul:
Det dög inte med vilka mattor som helst heller.

Spion 1:
Var kommer du ifrån egentligen?

Abdul:
KGB? CIA? FBI? ABF? Öst eller väst?

Kund 1:
Jag kommer från Katrineholm.

Abdul:
Tyst, det kommer en kund.

Kund 2:
God dag, jag ska ha en matta.

Abdul:
Hmm… min bror är från Marocko.

Kund 2:
Jaså. Jag har en syster i Tammerfors.

Abdul:
Henne måste du hälsa från mig!

Spion 2:
Här, varsågod.

[Han ger en matta till kund 2]

Kund 2:
Vad e det?

Abdul:
En matta. Ta den.

Spion 2:
Och här är en till.

Spion 1:
Och en till din syster också.

Kund 2:
Men jag har inte råd.

Abdul:
Det är gratis. Adjö.

Spion 2:
Skriv!

Spion 1:
Ring!

Kund 2:
Ja, ja, ja.

Abdul:
Misstänkte han nåt?

Spion 2:
Vad skulle han ha misstänkt?

Abdul:
Vi kanske spelade över.

Kund 1:
Ja det gjorde ni.

Abdul:
Vad säger du?

Kund 1:
Jag tyckte ni spelade över.

Spion 2:
Vem e han?

Abdul:
Jag vet inte.

Spion 2:
Vad gör du egentligen?

Kund 1:
Gissa mitt jobb.

Abdul:
Är du polis?

Kund 1:
Det bränns inte ens.

Spion 2:
Vad får vi om vi gissar rätt?

[en polisman hoppar in]

Polisman:
Ha, ha, ha. Det här är polisen. Vi vet allt. Upp med händerna. Hå, hå, hå. Listigt trodde ni, men vi har knäckt allt. Här kommer dom in, spionerna. Inte för att köpa mattor, nej, nej, nej. He, he, he. "Min bror är från Marocko", säger du. Och då svarar man: "Jag har en syster i Tallin". Ha, ha, ha, ha.

Abdul:
Tallin?

[Abdul tillsammans med spioner fnittrar]

Polisman:
Vad skrattar ni åt?

Abdul:
Det är inte Tallin [fortsätter skratta]

Polisman:
Jaså, jaha. I Tasmanien.

[hahahaha]

Polisman:
I Talgiet?

[hahahahaha]

Polisman:
I Tanzania?

Polisman:
I Thailand?

Polisman:
Taiwan?

Polisman:
I Taimaha?

Polisman:
Italien?

Polisman:
Fan! Jag kunde det ju i bilen.

Kund 1:
Tangangika.

Polisman:
Tangangika… Så fruktansvärt listigt. Det finns ju inte längre.

Abdul:
Förrädare!

Spion 1:
Lus!

Spion 2:
Wellpapp!

Abdul:
Wellpapp?

Spion 2:
Ja…

Polisman:
Vem är han?

Kund 1:
Jag ska bara köpa en matta.

Polisman:
Du kunde ju lösenordet.

Abdul:
Ja, just det.

Polisman:
Du var den ende som kunde lösenordet.

Kund 1:
Jag skulle bara köpa en matta.

Abdul:
Det säger dom allihopa.

Spion 1:
Ja, jag säger så.

Spion 2:
Ja, jag också.

Spion 1:
Jag skulle bara köpa en matta.

Spion 2:
Jag skulle bara köpa en matta.

Spion 1:
Hör, vi sa det båda två.

Polisman:
Håll käften! …Hur kommer det sig att du kunde lösenordet?

Kund 1:
Jag vet inte. Jag är bara vanlig geografilärare. Det var väl inte så konstigt att jag inte kunde lösenordet, det var ju bara det kvar att gissa på.

Polisman:
Tangangika finns ju inte längre. Det är ju otroligt svårt att komma på.

Kund 1:
Nej, inte om man varit geografilärare. Det kunde förstås ha varit Talalarive också, det ligger ju också i Afrika, och det finns inte heller längre, för nu heter det Antalalarive och ligger på Madagaskar, fast jag tänkte att det är nog Tangangika för det har tio bokstäver, det har visserligen Talalarive också…

Polisman:
Håll käften!

Kund 2:
Hallå! Jo, jag kom på att jag har en syster i Tangangika också, tänkte jag att hon också skulle få bli glad att få en matta, när ni nu var så snälla mot min andra syster.

Abdul:
Tangangika finns ju inte längre, hur i helvete kan du ha en syster där då?!

Kund 2:
Nej, men det är ju persika mattor och Persien finns ju inte heller längre.

Polisman:
Det ligger nåt i vad han säger.

Kund 1:
Och Berlinmuren finns ju inte heller längre, så vad fan ska vi med spioner till då?

Polisman:
Det ligger nåt i det också.

Kund 1:
Östblocket är ju nedlagt.

Abdul:
Och vad är det för fel på att sälja mattor?

Polisman:
Ja, just det. Sälj mattor och koncentrera dig på det.

Spion 1:
Ja precis. Jag slutar, jag ska ha en matta istället.

Spion 2:
Jag med, jag slutar också. Kan jag få en matta, tack.

Polisman:
Ge mig en matta, jag slutar också.

Kund 1:
Jag ska också ha en matta, jag var ju här först.

[Alla börjar sjunga]

Det finns inga spioner mer
med hemliga små kuvert
Nej, alltihop tog slut en dag
i Abduls mattaffär.


Tillbaka till huvudsidan