Förbudsdepartementet

En sketch från Träsmak.

Generaldirektör Gök: Claes Eriksson.
Medarbetare: Kerstin Granlund.
Tillståndssökare: Anders Eriksson.


Generaldirektör Gök:
Goddag, goddag, jag heter Generaldirektör Gök. Jag är chef för förbudsdepartementet. Det är vi som förbjuder allting i det här landet. Vi har just kommit på ett nytt förbud som vi skall lansera. Det är väldigt bra, det går så här:
"All spritförsäljning är absolut förbjuden före och efter klockan 18 alla dagar".
Det tycker jag är bra, det är klara besked så alla fattar och förstår och begriper med en gång. Ja, det är lite rörigt här nu, men det beror på att vi håller på att flytta in i nya lokaler. Den ofantliga sektorn expanderar ju så fruktansvärt.

Medarbetare:
Du, var skall jag sitta någonstans?

Generaldirektör Gök:
Du kan väl sätta dig där så att du inte är ivägen.

Medarbetare:
Jo, vi har hittat en utredning i källaren som har suttit i över 75 år.

Generaldirektör Gök:
Det menar du inte? Har dom kommit fram till någonting?

Medarbetare:
Jodå, att det blir för dyrt med en olympiad i Stockholm, 1912.

Generaldirektör Gök:
Du! Du får inte öppna fönstren på andra våningen, udda dagar, jämna veckor.

Tillståndssökare:
Jo goddag, jag skulle söka tillstånd.

Generaldirektör Gök:
Har ni tillstånd?

Tillståndssökare:
Vadå?

Generaldirektör Gök:
Ja, har ni tillstånd att komma in hit och söka tillstånd?

Tillståndssökare:
Nä...

Generaldirektör Gök:
Då får ni söka det först. Det finns blanketter där någonstans. Det tar 14 dagar att fylla i dom. Sen tar det 14 dagar för oss att behandla dom och sen tar det 14 dagar för oss att fatta vårt beslut. Och sen tar det 14 dagar för er att fatta vad vi har fattat för beslut.

Tillståndssökare:
Jaså, det går till så?

Generaldirektör Gök:
Ja. Om ni inte vill gå andra vägen förstås.

Tillståndssökare:
Jaså, hur gör man då?

Generaldirektör Gök:
Då får ni komma in från det hållet.

Tillståndssökare:
Herregud vad krångligt det är nuförtiden. Det var bättre förr.

Generaldirektör Gök:
Ja, ju förr dess bättre som vi brukar säga.

Tillståndssökare:
Ja, men när jag nu ändå är här.

Generaldirektör Gök:
Är ni här ändå?

Tillståndssökare:
Ja, vadå?

Generaldirektör Gök:
Ja, utan tillstånd och allting.

Tillståndssökare:
Jag skulle bara ställa en fråga om...

Generaldirektör Gök:
Ni kan ställa den i hallen här borta.

Tillståndssökare:
Ja men.. må.. måste jag söka.. måste jag söka tillstånd om jag anställer någon som skall måla om huset åt mig?

Generaldirektör Gök:
Nä, men ni måste anmäla för polisen att han jobbar svart. Ja, och sen får ni ju inte ha ny färg på huset heller, det förändrar stadsbilden. Då måste ni ha tillstånd.

Tillståndssökare:
Måste jag måla med gammal färg?

Generaldirektör Gök:
Jag har inte tid med er längre nu, jag sitter fast i en utredning.

Medarbetare:
Du, du, nu har vi hittat en kommité som inte vet varför den har kommit te.

Generaldirektör Gök:
Oaj aj aj, det gör ont ända in i hjärtat. Jag vet inte vad vi...

Tillståndssökare:
Ursäkta mig, jag har ett litet problem till bara.

Generaldirektör Gök:
Ja, här löser vi inga problem, här skapar vi problem hela tiden. Det är så tröttsamt hela dagarna.

Tillståndssökare:
Ja, jag märker det. Jo, men det är så att vi skall ha sån här taklagsfest när vi har målat om hemma.

Generaldirektör Gök:
Skall ni ha fest?

Tillståndssökare:
He.. Ja, hurså?

Generaldirektör Gök:
Skall ni ha roligt?

Tillståndssökare:
Vad menar ni?

Generaldirektör Gök:
Ja, hur rolig har ni tänkt att vara?

Tillståndssökare:
Sketrolig.

Generaldirektör Gök:
Ni kan inte precisera er lite grann? Va? Blir det fniss, småskratt, flabb eller flabb med applåd?

Tillståndssökare:
Vi hoppas bara att det skall bli roligt.

Generaldirektör Gök:
Ja, men vad skall ni göra för någonting, va?

Tillståndssökare:
Vi skall ha fest.

Generaldirektör Gök:
Ja, men vet ni inte vad ni skall göra? Har ni inget litet program? Famlar ni omkring i mörkret, människa?

Tillståndssökare:
Ja, vi skall väl äta lite, och sjunga lite, grilla grogg och... Ja, och så är det väl alltid någon jävel som berättar någon historia också.

Generaldirektör Gök:
Vad då för historia?

Tillståndssökare:
Ja, det vet väl inte jag vad det blir.

Generaldirektör Gök:
Får jag höra?

Tillståndssökare:
Vad menar ni?

Generaldirektör Gök:
Får jag höra, vad då för historia?

Tillståndssökare:
Vet du varför är det så halt på Oljeberget? Det ligger i Kanans land.

Generaldirektör Gök:
Det blir nog väldigt roligt. Skall du vara ensam?

Tillståndssökare:
Skall du med? Ja, du verkar ju vara en rolig jävel.

Generaldirektör Gök:
Nu, nu lugnar vi ner oss här lite grann. Ja... Vi tar oss inte ton mot myndigheter och försöker vara roliga och kvicka här. Nä... Nu får vi fylla i blankett 47C, det är en lagom syssla för en som som ni där, det är i korridoren där borta.

Medarbetare:
Nä, nu ringde det visst också, jag måste bara svara.

Generaldirektör Gök:
Ja ja, men privatsamtal med personalen är absolut förbjudet, kom ihåg det.

Tillståndssökare:
Ja, nu orkar jag inte med det här längre, nu går jag, adjö.

Generaldirektör Gök:
Hallå , vänta lite grann här nu va. Ni vet väl det va, att ni får inte promenera omkring på asfalt utan hjälm. Det är nya regler, 1:a augusti i år. Vi är först i världen med det här i Sverige.

[Mannen sätter väskan över huvudet som hjälm]

Tillståndssökare:
Adjö då!

Generaldirektör Gök:
Men vad har du i väskan eftersom du måste hålla den så högt?

Tillståndssökare:
En overheadprojektor!

[Sången Döva öron sjungs]


Tillbaka till huvudsidan