Claes Eriksson

Föddes: 1950

Claes är ingen man lägger märke till direkt. Vem lade egentligen märke till den beige mannen i Macken? Nej, just det! Mest känd är han väl som Anders storebror. ;-) Trots att han har skrivit det mesta av materialet (eller kanske just därför?) har han inte själv haft så många framträdande roller. De han gör är vanligtvis som blyg och förbisedd person, typ Herr Moro eller Gösta med hjärnan i Cyklar. En annan rolltyp som tycks vara reserverad för Claes är de färglösa byråkraterna som finns i vårt samhälle. Så ser vi honom till exempel i Leif som kommunalråd Hylén och som nedläggningsbeslutare i Stinsen brinner. Med En himla många program lär Claes ha uppmuntrat de andra i gruppen att skriva material. Kanske är det därför han tvingas fram i ljuset till den sammanhållande funktionen som fåtöljfarbror Allan Preussen i den serien. Men även här lyser det tillbakadragna igenom och minspelet visar att han egentligen pratar med oss i förtrolighet.

Från programbladet till "Resan som blev av":
Stor, men fysiskt mindre bror till Anders och född i Trollhättan en sommar för alltför många år sedan. Har en envis läggning och ett stort huvud som han gärna slår i om han får chansen.

Från programbladet till "Alla ska bada":
"Jag var sex år och stolt ägare till ett par leopardmönstrade badbyxor. Tillsammans med familjen befann jag mig på Bokenäsets badplats. Jag satt på en filt och lyssnade på pappas nyligen inköpta radio och ville inte alls bada. Minnet är speciellt starkt eftersom jag har en bild av just det ögonblicket. Jag var en riktig badkruka som liten och minns fortfarande hur det kändes när alla andra var nere i vattnet."

Claes var med och startade Galenskaparna nyårsafton 1978 vi Frukostklubbens avskedsföreställning. Tillsammans med bland andra Kerstin Granlund tillhörde han tidigare showgruppen "Utan lots". Redan 1976 var de två med på Hagges revy på Lisebergsteatern. Samarbetet med After Shave som inleddes 1982 har bland annat resulterat i ett stort antal revyer, långfilmer och TV-program genom åren.

"När jag i början försökte skriva som alla andra som var roliga gick det inget vidare. Men när jag istället utgick från mina egna självupplevda pinsamheter blev det plötsligt uppskattat. Den pinsamme beiga kunden i "Macken" är på något vis kärnan i mitt skapande. Numera hamnar jag inte i sådan pinsamma situationer eftersom jag oftast blir igenkänd, vilket bara kan upplevas som pinsamt för mig själv. Jag är så lyckligt lottad att jag tillsammans med Galenskaparna och After Shave redan fått göra allt jag kunnat drömma om, så numera gör jag bara sånt jag inte ens drömt om."

Från programbladet till "Allt möjligt":
Något ljuvt och ängla-aktigt skiner
omkring Claes när han sig om har klätt
och han pressar juice av apelsiner
efter träningsrundan som gick lätt.
Med den något kutiga fysiken
gör han skratt av någon bagatell
vilket nog den ärade publiken
kunna konstatera nu i kväll.

Från programbladet till "Kasinofeber":
Han har en grundmurad respekt och beundran för det svenska sjukvårdssystemet, även om han själv inte legat på sjukhus sedan han tog bort blindtarmen vid fem års ålder. Han hyllar principen om att sjukvård är en allmän rättighet och funderar ibland över varför det allra vanligaste sketchtemat överhuvudtaget är "Hos doktorn".

Förutom att Claes, tillsammans med Kerstin Granlund bildade gruppen "Utan lots" som senare blev Galenskaparna har han under alla dessa tjugo år skrivit absolut merparten av alla revyer, sketcher, radio- och TV-program, långfilmer och andra föreställningar. Det är han rätt nöjd med och säger att eftersom han redan fått göra allt han drömt om sysslar han numera enbart med sådant han inte ens kunnat drömma om tidigare.

Hans egna funderingar i monologform har jämförts med Tage Danielssons och somliga av hans texter högläses numera på skolavslutningar. Publiken minns honom kanske ändå bäst genom alla hans kluriga gubbar.

Understundom händer det att Claes spelar bort någon hundralapp på Blackjack om ett sådant bord råkar finnas i en lokal han besöker av helt andra anledningar.

…och några figurer han gärna minns:
Allan Preussen (En himla många program)
Jag själv när jag bli äldre (självgod, nöjd, egenkär och isolerad).

Mor i skutan (Tornado)
Kanske den bästa sketchen.

Bengt Bolero (GladPack, Allt Möjligt)
En härlig roll där man sitter sist i en komikerkedja och låter kamraterna supporta utav bara helvete så att man själv kan smasha. En superkollektiv sketch som tvingas ge extrem stor plats åt individen för att fungera.

Hamlet (Cyklar)
En övning i absurdism och improvisation av det mera lyckade slaget.

Vincent Moro (Lyckad nedfrysning av herr Moro)
Fin roll. För första gången lite flerdimensionell. En liten utmaning. Skådespelaren och komikern inom en tvingades samsas.

Sven-Styrbjörn (Cyklar)
En lyckosam hyllning till långsamhetens komik. En tankeställare för alla som tror att humor och snabbhet (kvickhet) är synonyma.

Max (Leif)
Agerade alltid i oskärpa, men lyckades ändå knipa ett och annat skratt.

Turbo (Macken)
Fint spel mellan Roy, Turbo och sonen, som ville ha en synt.


Tillbaka till huvudsidan